Solen
| |
| Objektet | |
| Status | stjärna |
| Spektraltyp | G2 |
| Temperatur centrum | 15 000 000 °C |
| Temperatur ytan | 6 000 °C |
| Tryck koronan | 86,8 Pa |
| Medelmagnitud | -26,8 |
| Mått | |
| Ekvatorns diameter | 1 392 000 km |
| Polernas diameter | - km |
| Längd | - km |
| Bredd | - km |
| Höjd | - km |
| Volym | 1,41×1027 m3 |
| Yta | 6,09×1012 m2 |
| Fysik | |
| Massa | 1,9891×1030 kg |
| Massa (i jordmassor) | 333 000 |
| Medeltäthet | 1 410 kg/m3 |
| Medeltäthet | 0,26 × jordens |
| Densitet centrum | 148 000 kg/m3 |
| Densitet medel | 1 411 kg/m3 |
| Excentricitet | 0,00005 |
| Ytgravitation ekvatorn | 273,95 m/s2 (27,9 g) |
| Rörelser | |
| Rotationstid vid 0° (E) | 27 d, 06 h, 36 m |
| Rotationstid vid 30° | 28 d, 04 h, 48 m |
| Rotationstid vid 60° | 30 d, 19 h, 12 m |
| Rotationstid vid 75° | 31 d, 19 h, 12 m |
| Omloppstid | 240 000 000 år |
| Flykthastighet | 617,3 km/s |
| Banhastighet | 220 km/s |
| Beståndsdelar | |
| Väte (H) | 73,46 % |
| Helium (He) | 24,85 % |
| Kol (C) | 0,29 % |
| Kväve (N) | 0,09 % |
| Syre (O) | 0,77 % |
| Neon (Ne) | 0,12 % |
| Magnesium (Mg) | 0,05 % |
| Svavel (S) | 0,04 % |
| Kisel (Si) | 0,07 % |
| Järn (Fe) | 0,16 % |
| Avstånd och vinklar | |
| Medelavstånd (1) | 26 228 450 000 000 000 km |
| Störst avstånd | - km |
| minst avstånd | - km |
| Banans lutning (2) | 7° 15' |
| Axelns lutning (3) | - ° --' |
| Förklaringar till tabellen ovan | |
| Tecken | Betydelse |
| (1) | från Vintergatans centrum |
| (2) | jämfört med jordens |
| (3) | jämfört med banans plan |
| (E) | Ekvatorn |
Solen är den stjärna som finns i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser jorden med all energi som behövs för liv, väder och uppvärmning.
Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens. Den har en massa på cirka 1,99×1030 kg, alltså 333 000 gånger jordens massa. Omkring 99 % av hela solsystemets massa finns i solen, som är en medelstor stjärna. Många andra stjärnor i universum är mycket större.
Solen befinner sig i utkanten av vår galax Vintergatan; 30 000 ljusår från centrum och 2,6 ljusår från Vintergatans mittplan. Solen rör sig med en hastighet av 220 km/s och det tar drygt 240 miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.
Ljus och temperatur
Merparten av solen (73,46 %) består av väte (H). Den höga temperaturen i solens centrala delar gör att väte omvandlas till helium (He) genom fusion. Denna process producerar en stor mängd energirika fotoner (gamma och röntgenstrålning). På väg ut ur solen påverkas fotonerna av joner genom absorption och spridning. Under denna långa process (17.000 år - 50 miljoner år) förlorar varje foton energi och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt ljus. Solens spektrum approximeras väl av en svartkroppsstrålare med en temperatur på cirka 6 000 °C.
Fusionsprocessen upprätthåller den höga temperaturen i solens inre, som beräknas vara 15 miljoner °C. På ytan är solens temperatur cirka 6 000°C.
Solens ålder och framtid
Solen är omkring 4,6 miljarder år gammal, och har ännu inte nått halva sin livslängd. Man beräknar att solen gott och väl kan nå en ålder på 12 miljarder år.
När solen har förbrukat sitt förråd av väte så kommer den att svalna, samtidigt som andelen helium då har ökat. Solen kommer därför att övergå från att främst förbränna väte till att förbränna helium, varför dess strålningstryck kommer att öka samtidigt som gravitationskraften minskar, vilket gör att den sakta kommer att svälla och bli till en stor röd jätte. Den kommer då att sluka närbelägna planeter som jorden och Mars. Efter att ha gjort slut på helium kommer den börja förbränna även andra grundämnen tills detta inte längre är energimässigt fördelaktigt och den därmed får slut på bränsle och sjunker ihop till en vit dvärg, inte mycket större än jorden. Den vita dvärgen lyser och är mycket varm men detta beror inte på kärnreaktioner utan på att det drar sig samman. När sammandragningarna har upphört så slutar den helt lysa och temperaturen minskar kraftigt. Den blir en svart dvärg, en kall stjärna med en mycket hög densitet (täthet).
