Stjärntimmar i Göteborg 1999-2011

[Hans Bengtsson]

Hur många stjärntimmar har vi i Göteborg månad för månad? Ja, det beror förstås inte bara på molnigheten utan också på hur man definierar en stjärntimme. Hur mörkt måste det vara för att astronomiska observationer ska kunna utföras?

Jag utgick i detta fall från att det räcker med att solen ligger minst 6 grader under horisonten. Då låter man också sommaren få en chans i statistiken. Även under förhållanden som inte är speciellt mörka kan t.ex. planeter studeras mycket bra, och åtminstone åt söder kan ljusa variabla stjärnor observeras med teleskop mitt i den göteborgska sommaren.

För varje timme under perioden 1 januari 1999 – 31 juli 2011 har jag kollat molnigheten i Göteborg. Som representativt värde för dygnets första timme har jag tagit medelvärdet av molnigheten klockan 00 UT och molnigheten klockan 01 UT. För klockslaget 00:30 UT har jag också sett om solen ligger minst 6 grader under horisonten eller ej. Sedan har jag gjort så timme för timme, totalt blev det 110 280 timmar!

Varje timmes ”stjärntid” T (i timmar) har beräknats som:

T = A * molnfri del av himlen

Om solen låg minst 6 grader under horisonten är A = 1, annars är A = 0.

Exempel:
Molnigheten klockan 00 UT är 84 %, molnigheten klockan 01 UT är 64 %. Den representativa molnigheten för timmen är då 74 %. Den molnfria delen av himlen är med andra ord 0.26. Detta har jag tolkat som att denna timme innehåller 0.26 möjliga observationstimmar, allt under förutsättning att solen befinner sig minst 6 grader under horisonten.

Genom att addera de möjliga obs-timmarna under en månad har jag fått den månadens totala antal stjärntimmar (kanske kan man säga ”mörkertal”!).

Nej, jag har inte varit vaken varje timme sedan 1 januari 1999 och tittat på molnhimlen. Det handlar om automatisk tolkning av satellitbilder.

Såhär blev resultatet:

--År- Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Året

1999 114 123 090 093 081 039 075 110 131 172 141 159 1327
2000 185 156 165 075 111 039 041 095 167 079 062 114 1289
2001 084 160 135 083 080 039 076 078 079 101 192 140 1247
2002 079 103 131 090 063 052 060 117 177 131 106 121 1231
2003 106 137 140 136 062 043 086 118 125 178 091 124 1345
2004 086 135 153 123 072 043 063 115 159 125 158 124 1357
2005 124 118 166 131 059 044 057 078 153 192 107 130 1360
2006 130 086 155 074 077 052 099 088 161 094 124 139 1278
2007 125 078 133 124 061 045 041 098 095 163 152 054 1169
2008 091 076 109 106 108 060 082 078 093 112 126 086 1126
2009 091 101 097 131 081 059 044 080 141 126 037 099 1087
2010 146 040 131 110 063 041 070 072 128 111 102 124 1137
2011 112 099 097 103 075 042 039

Med. 113 109 131 106 076 046 064 094 134 132 116 118 1246

Jag har satt nollor före tal som är mindre än 100 för att i möjligaste mån få raka kolumner.

Vi ser att den månad som vinner är september med i genomsnitt 134 stjärntimmar. Sämst är som väntat juni och juli pga de ljusa sommarnätterna. Om man hade satt strängare krav på mörker, t.ex. att solen måste ligga 12 eller 15 grader under horisonten, ja då hade givetvis sommarmånaderna hamnat ännu mera på efterkälken.

Bästa individuella månader var november 2001 och oktober 2005, med vardera 192 stjärntimmar. Allra sist ligger november 2009 som var förskräckligt mulen, endast 37 stjärntimmar noterades då.

Bästa året var 2005 med 1360 stjärntimmar, sämsta året var 2009 med 1087 stjärntimmar. Hur 2011 artar sig totalt vet vi förstås ännu inte. Men årets julimånad var verkligen ovanligt molnig.

Att åren 2007-2010 har haft färre stjärntimmar än de tidigare åren behöver inte nödvändigtvis återspegla verkligheten. Man kan alternativt tänka sig att någon algoritm har ändrats i tolkningen av satellitbilder, det vet jag inte. Men förhållandena mellan årets olika månader bör i stort sett vara OK.

Mvh
Hans Bengtsson

[Robin Andersson]

Mycket inspirerande Hans! Och verkligen rolig fakta att få läsa.
Jag vet inte om du kommer ihåg att jag nämnde i en annan tråd att jag noterar temperaturen varje dag. I samband med temperaturen har jag en väderuppskattning i form av %. Jag kan skriva ett exempel:

2011-08-14 +18.8 s10 m70 r20

Här betyder det att dagen i sig har haft cirka 10% sol (alltså cirka 2,4h) 70% moln och 20% av dagen har bestått av regn. Nackdelen dock med detta är att det står ej hur kraftigt t.ex. regnet har varit, och att ange det i procent är inte heller den mesta effektiva metoden att skriva det på - då siffrorna blir väldigt oprecisa. Samtidigt har jag ingen aning om hur vädret varit under 8h av dagen då jag sover. Däremot är det en fördel av detta och kunna läsa hur dagarna varit på ett ungefär.

T.ex. finns det dagar jag noterat där s har varit "s100" eller t.ex. "m100". Det berättar dock en hel del om vädret, ska bli kul dock när året är klart, då ska jag jämföra mina "molnmätningar" med dina och se hur bra jag själv har uppskattat molnigheten/vädret i form av %.

mvh
Robin Andersson

[Timaoes]

Kul läsning Hans! Speciellt kul som jag köpte min 10"are precis i början av den sämsta månaden i hela sviten (nov 2009). Minns jag rätt tog det fem veckor innan jag fick en chans att prova den :-). Statistiken visar ju också att vi har de två bästa månaderna i antågande. Dina siffror stämmer hyfsat med min egen bokföring av obskvällar. Så här har det sett ut sedan jag började (med nollor som utfyllnad):

____ jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot
2008 xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx 005 5
2009 005 007 005 007 006 000 002 004 009 005 001 001 052
2010 005 003 004 003 002 000 002 005 005 005 003 003 040
2011 002 004 004 004 000 000 006 xxx xxx xxx xxx xxx 020

m: 4,0_4,7_4,3_4,7_2,7_00_3,3_4,5_7,0_5,0_2,0_2,0

Med tiden har jag blivit mer kräsen och att döma av hur 2011 har utvecklats så bör antalet obskvällar (som man givet andra hänsyn också kan utnyttja) för min del ligga runt 40.

/Johan

[Timo]

Trevligt att se så positiva siffror för amatörastronomiskt observerande !
Kanske man skulle byta inriktning för ur min astrofotografiska synvinkel ser det betydligt "mörkare" ut om man kan säga så
Halva månaden går alltid bort p.g.a. månens inverkan och de kvarvarande dagarna som det sen är klart och med någorlunda lugn atmosfär är få. Så ibland är det riktigt tröstlöst att ha denna del av astronomin som hobby.
Anledningen till att jag ratar bort så många nätter är att mitt "ekipage" har som minsta fokallängd 2000 mm samt att jag är hårt kritisk mot mina egna, observera mina egna alster.
Kanske vore det på tiden att ta upp exoplanetletandet som jag talat om i några år men aldrig tagit det steget fullt ut.

Men som sagt trevligt att se de siffror du fått fram och det ser inte alltför hopplöst ut för amatörastronomi i Sverige
Timo N.

[Paul Schlyter]

Nej, jag har inte varit vaken varje timme sedan 1 januari 1999 och tittat på molnhimlen. Det handlar om automatisk tolkning av satellitbilder.

Intressant! Men var någonstans får man tillgång till denna info om molnigheten?

På de markbaserade väderstationerna observeras väl inte längre molnigheten? Utom kanske på de fåtal stationer som fortfarande är bemannade, kanske. På "den gamla goda tiden" rapporterade väderobservatörerna även molnighet, men de automatiska väderrobotarna har svårt för molnigheten så den infon avskaffades, vill jag minna.

[Hans Bengtsson]

Man skriver in latitud och longitud för Göteborg, att molnigheten i procent är den parameter man önskar, och att man vill ha den varje timme från 1 januari 1999 till 31 juli 2011. Sedan låter man en dator jobba en halv dag med att öppna och stänga 110 280 olika filer. Ja, om jag ska var ärlig så blev det 110 281 filer eftersom jag behövde molnigheten för den 1 augusti 2011 klockan 00 UTC för att beräkna molnigheten för den allra sista timmen ... Därefter klistrar man in alla molndata (som i originalet ges med den överdrivna noggranheten tusendels procent!) i ett Excel-ark som man gjort i ordning, där det finns skymningsdata för Göteborg och en del enkla formler inlagda.

Den rätt abrupta nedgången i stjärntimmar mellan 2006 och 2007 (en som det verkar bestående minskning med sisådär 10 %) misstänker jag har att göra med att avståndet mellan gridpunkterna minskades från 22 till 11 km - det gjordes någon gång i den vevan, men jag minns inte exakt när och jag har semester för tillfället så jag kan inte kolla. Så det är möjligt att data inte är helt konsistenta före och efter den tidpunkten.

Dessa data är inte allmänt tillgängliga utan hittas bara (i sammanfattad form) på Astronet.

Du har helt rätt när det gäller mätning av molnighet från automatstationer. De är dåliga på den saken. Manuella observatörer var inte heller särskilt bra i det avseendet, bedömningen blev individberoende. Det är satellitbilder som gäller för att få bäst resultat.

mvh
Hans Bengtsson

[Paul Schlyter]

Man skriver in latitud och longitud för Göteborg, att molnigheten i procent är den parameter man önskar, och att man vill ha den varje timme från 1 januari 1999 till 31 juli 2011. Sedan låter man en dator jobba en halv dag med att öppna och stänga 110 280 olika filer.

Tugga mängder av siffror kan man alltid göra -- det är nuförtiden enklare än någonsin med all kraftfull hårdvara som finns tillgänglig överallt.

Min fråga gällde snarast var dessa filer finns tillgängliga. Men de kanske inte är allmänt tillgängliga?

[Hans Bengtsson]

Som jag skrev i inlägget ovan så är filerna inte allmänt tillgängliga.

mvh
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

Samma datamaterial använde jag också för att se hur många stjärnklara dygn som inträffat i Göteborg månad för månad.

Ett stjärnklart dygn definierade jag som ett kalenderdygn UT då antalet stjärntimmar (enligt tidigare given definition) varit minst 4.00. Det innebär att ett molnfritt dygn alldeles i början av juni får en chans, men när man kommer närmare sommarsolståndet är denna teoretiska möjlighet borta eftersom solen då inte under 4 timmar befinner sig minst 6 grader under horisonten.

-År-- Ja Fe Mr Ap Mj Jn Jl Au Se Ok No De Året
1999 12 14 12 10 11 00 04 14 11 21 17 14 140
2000 19 17 20 07 15 00 00 11 18 06 05 09 127
2001 08 17 15 09 06 00 02 05 07 08 20 16 113
2002 07 10 15 10 06 00 03 15 24 14 10 11 125
2003 09 16 17 16 02 00 05 13 14 16 09 13 130
2004 07 22 18 15 06 00 05 14 19 12 17 14 149
2005 11 12 21 17 04 00 00 07 21 20 10 12 135
2006 14 12 19 08 11 00 08 11 17 09 12 16 137
2007 13 10 11 18 04 00 01 11 11 17 17 03 116
2008 10 08 13 11 10 01 08 05 09 13 13 07 108
2009 07 11 12 16 06 00 00 06 16 13 00 09 096
2010 16 03 15 14 02 00 01 06 14 14 10 14 109
2011 09 10 10 14 07 01 02

Med. 11 12 15 13 07 00 03 10 15 14 12 12 124

Bästa månaderna är september, mars och oktober, sämst är givetvis juni. Bästa individuella månad är september 2002 med 24 stjärnklara dygn, följd av februari 2004 med 22 sådana dygn.

Om vi bortser från junimånaderna, så ligger följande månader i botten: juli 2000, juli 2005 och juli 2009 – samt november 2009! Dessa fyra månader saknade helt dygn då kriteriet för stjärnklart dygn uppfylldes.

Man kan generellt säga att antalet stjärntimmar per månad ger en indikation på när astronomiska aktiviteter (solstudier undantagna) har varit gynnsamma och ogynnsamma om man inte har så stora krav på sammanhängande klara timmar. Antalet stjärnklara dygn är ett bättre mått om man kräver sådana sammanhängande klara timmar.

Det går givetvis att sätta upp andra kriterier men det tänker jag inte göra eftersom det nog bara skulle bli förvirrande. Jag planerar att följa upp dessa siffror efter hand och ge dem i Astronet.

Mvh
Hans Bengtsson

[Paul Schlyter]

Jag planerar att följa upp dessa siffror efter hand och ge dem i Astronet.

Det vore intressant om du kunde ge motsvarande siffror även för några andra orter i Sverige. Förslagsvis Stockholm, Malmö, Östersund och Luleå. Eftersom dina rådata inte är allmänt tillgängliga är det inte så många andra än du som kan göra detta.

[Hans Bengtsson]

Jo, den tanken har jag också. Vill dock först gärna ha några synpunkter på om de definitioner jag satt upp känns OK och ger en god bild. Kriterierna sattes upp efter vad man kan kalla moget övervägande men jag vet ju inte om detta är vad som andra tycker är bäst.

Den första tanken var att för stjärntimmar använda 9 grader eller kanske 12 eller 15 grader som gräns för solen under horisonten, men jag vet av egen erfarenhet att t.ex. variabler går bra att observera i Göteborg även kring sommarsolståndet - och ville därför gärna ha kvar juni och juli på listan över månader med stjärntimmar. Planeter går ju också bra mitt i sommaren. Och att ta bort månljusa nätter var aldrig aktuellt - det kan ju tänkas att det är just månen man vill titta på.

Det känns viktigt att jag inte fladdrar hit och dit när det gäller definitionerna för "stjärntimmar" och "stjärnklara dygn" utan sätter ner foten i detta avseende. Jag har under årens lopp (mest i AG) i olika inlägg haft lite olika sätt att beskriva stjärnklarheten, beroende på hur ambitiös jag varit vid tillfället ifråga.

mvh
Hans Bengtsson

[timokarhula]

Jag har skattat molnigheten, eller rättare sagt andelen klara kvällar i Västerås och Virsbo (Bergslagen) sedan september 1987. Om minst halva himlen har varit klar minst en timme får kvällen värdet 1. Om mindre än halva himlen varit klar merparten av kvällen får kvällen värdet 0.5. Om himlen varit mestadels mulen får kvällen värdet 0. Efter månadens slut summerar jag värdena och dividerar med antalet kvällar får jag ett värde som indikerar hur många procent av kvällarna man skulle ha kunnat utföra astronomiska observationer. Observationstiden har varit från den nautiska skymningen till midnatt. Från mitten av maj till slutet av juli har tiden kring midnatt (kl 24) fått avgöra molnigheten. Utelämnad siffra betyder att antalet skattade nätter inte har varit tillräcklig under månaden.

Maj har flest andelen klara kvällar och november minst. Klaraste månaderna har varit december 1989, maj 1994, juli 1994 och september 2000 (79% klara nätter). Molnigaste månaden har varit november 2000 (2% klara nätter). Klaraste året har varit 1989. Molnigaste året har varit 1998.

(Hoppas att tabellen blir läsbar)

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec medel justerad
1987 -- -- -- -- -- -- -- -- 63 55 23 58 ---- --- ----
1988 06 10 35 53 65 60 -- 68 53 55 70 50 47.7 525 48.3
1989 -- -- 43 47 65 57 50 61 63 52 53 79 57.0 570 53.1
1990 35 27 66 55 72 53 -- 43 32 44 38 33 45.3 498 46.1
1991 50 39 20 73 40 43 -- 48 52 26 32 57 43.6 480 44.6
1992 50 40 34 28 74 64 55 40 52 27 23 42 44.1 529 44.1
1993 50 45 52 52 69 54 -- 39 47 45 07 27 44.3 487 45.2
1994 34 36 40 52 79 48 79 53 33 44 50 24 47.7 572 47.7
1995 -- -- 29 48 56 52 -- 68 36 31 40 60 46.7 420 45.2
1996 29 45 60 66 40 -- 47 65 60 18 15 38 43.9 483 44.6
1997 42 41 58 50 44 59 62 72 45 -- 03 12 44.4 488 43.9
1998 17 36 45 30 58 37 45 33 32 40 18 35 35.5 426 35.5
1999 21 -- 19 38 52 56 72 61 55 42 29 29 43.1 474 42.6
2000 48 45 55 33 45 43 39 56 79 -- 02 16 41.9 461 41.6
2001 18 50 48 30 58 -- 66 52 25 32 41 35 41.4 455 42.3
2002 24 42 47 48 73 41 59 77 74 30 -- 35 50.0 550 48.1
2003 37 37 52 58 52 48 -- 54 52 66 15 31 45.6 502 46.4
2004 13 48 47 56 -- 46 42 40 48 29 36 38 40.3 443 41.8
2005 27 37 48 68 48 50 61 50 -- -- 19 19 42.7 427 42.9
2006 21 38 59 36 58 70 62 -- 56 26 23 31 43.6 480 44.4
2007 31 21 43 60 50 56 55 64 40 -- 26 45 44.6 491 44.1
2008 26 31 32 55 69 55 52 34 26 39 40 31 40.8 490 40.8
2009 26 25 27 72 73 55 -- 56 59 32 04 -- 42.9 429 43.4
2010 33 20 37 47 42 60 54 35 63 38 30 29 40.7 488 40.7
2011 27 57 62 55 63 -- 38 50.3 302 32.4

Medel 30.2 36.7 44.1 50.4 58.5 52.7 55.2 53.1 49.8 38.6 27.7 37.1 44.5 44.2

88-98 34.8 35.4 43.8 50.4 60.2 52.7 56.3 53.6 45.9 38.2 31.7 41.5
99-2010 27.1 35.8 42.8 50.1 56.4 52.7 56.2 52.6 52.5 37.1 24.1 30.8
trend molnigare lika lika molnigare lika lika klarare molnigare molnigare lika lika molnigare

Har jämfört molnighetstrenden mellan perioderna 1988-1998 och 1999-2009. Andelen klara nätter har minskat från 45% till 43%.

/Timo Karhula

[ThomasK]

Intressant statistik Hans och Timo. En tanke, för stjärntimmar är att man kanske ska ha en viss undre gräns, t.ex. minst 50% klart, för att den ska räknas och sen sänka antalet "stjärntimmar" för att räkna en "stjärndag", kanske från 4 till 2. Mer moln än 50% är väldigt irriterande...

Statistiken stämmer annars rätt bra med min loggbok. Antalet obsdagar per månad ligger för min del på ca 10 med bästa månaderna april, mars och september. Sämst är december, februari och november. Jag får lite fler dagar under juni/juli än statistiken för stjärndagar anger, men det har varit korta pass på kanske en timme mellan 12 och 1.

[Hans Bengtsson]

Siffrorna för Göteborg avseende augusti 2011 är nu beräknade. Det blev 76 stjärntimmar och 6 stjärnklara dygn. Båda siffrorna är sämre än normalerna för augustimånaderna.

mvh
Hans Bengtsson

[Robin Andersson]

På tal om det så är Augusti nog den månaden det har regnat mest i av alla månader under 2011? I Göteborg då givetvis.

mvh
Robin Andersson