M31 - Fredrik Karlsson

[Nokturner]

Ny bild i galleriet
Objekt: M31
Exponering: L:33x2 min
Fotograf: Fredrik Karlsson
Teleskop:
Kamera:
Kommentar: Äntligen har jag fått fotografera andromedagalaxen så att jag är nöjd över resultatet, ja mycket nöjd. Detta har varit ett långtidsprojekt sedan mellersta tonåren. Det sägs att andromeda är det mest avlägsna objekt som kan uppfattas av det nakna ögat, och det har ju så klart lockat tanken. "Monteringen" är en Sky-Watcher Star-Adventurer på ett Manfrotto fotostativ. Autoguidning i endast Ra med PHD2 och en ZWO ASI120MC som guidekamera. Dither var aktiverad i PHD2 (men om det har någon funktion i min uppställning vet jag inte). Guidetuben ett Pentax 50/1,7 kameraobjektiv @1,7. Kamera en Sony NEX-5N i primärfokus på ett Sky-Watcher 150PDS med en Baader MPCC Mk III komakorrektor. Som motvikt i uppställningen tjänade en ytterligare Sony NEX-5N monterad på ett Samyang 135/@2 på motviktsstången. ISO 800, 33 bilder om 121 sekunder, vilket är 75% av hela sessionen, utvalda av DSS vid stackningen. Något blåsigt vid fotograferingen, vilket jag gissar haft viss inverkan på bilden. Bilden stackad i DSS, stretschad i FitsWork, efterbehandlad i Adobe Lightroom och finputsad i Gimp.


Klicka for att se stor version av bilden

[Nokturner]

Här är bilden från "motviktskameran", också en SONY NEX-5N på ett Samyang 135/2@2. ISO 100, 28x121 sekunder (75% av alla utvalda av DSS vid stackningen). Bilden ganska ordentligt beskuren. I övrigt bildbehandlad på ungefär samma vis som bilden från "huvudkameran". Ja, denna är jag ju också nöjd med :-)

[Nokturner]

...och så några bilder på uppställningen. Strömförsörjning: en behändig liten USB-powerbank från Clas Ohlson till surfplattan/laptoppen, 4 st 1,5 volts AA-batterier i Star-Adventurern, en 4-pack AA för fokusmotorn och en sexpack AA för primärfokuskameran. Motviktskameran går på egna Li-Ion-batteriet i kameran (Sony NP-FW50 med ett extrabatteri om det skulle behövas, men den håller i gång ett par timmar på ett i kontinuerligt bulbläge som vid denna typ av fotografering). På surfplattan Windows 10, PHD2 och Stellarium.

[Martin F]

VÄNTA lite här nu... har du satt ett 150-PDS på en Star Adventurer?!?!! :-o
Ha ha, helt galet både vikt- och brännviddsmässigt och med tanke på det så är resultatet enormt imponerande!

Skickat från min E5823 via Tapatalk

[ragge]

Wow, detta gillar jag ! Du har verkligen lyckats tänja på gränserna här, och fått ett väldigt bra resultat - grattis !
När skall du dra iväg med din portabla astrofotomaskin till Teneriffa, La Palma eller liknande ?

Ragnar

[Nokturner]

Ja när jag drar i väg... Håller på att fixa till Sveriges minsta husbil, en pytteliten Citroen C1. Alla säten utom förarstolen urskruvade, gav plats för 2 meter säng, stuvutrymmen och sådant som behövs. Hunnit provbo tre nätter nu (bla när jag tog den här bilden) och det verkar funka, men än återstår en del praktiska lösningar för att det skall bli en fullfjädrad expeditionsbil för längre turer.

Jag menar, en del cykelkampar runt världen. Klart det går bo i en C1:a med jämförelsevis massor av utrymme och jag slipper böka med ett tält. Cykeln får hänga med bak på en cykelkrok, eller på taket (om nu inte en vindsurfbräda skall med där uppe). Har lite planer på ner över östra centraleuropa sedan någon gång. Fotografera medeltida slott, natur och stjärnhimlen. Kanske hittar någon bra strand vid ett hav att surfa (men har inte kollat upp det än).

Tror 150PDS får vara kvar hemma då, men Samyang 135/2 verkar funka och som komplement ett 70-200/2,8 med konverter för lite mindre himmelsobjekt och kanske någon björn eller varg (som det mer eller mindre verkar krylla av där nere, men inte säkert man får se dem ändå). Kanske till våren, men det finns ju så mycket här på hemmaplan som också drar.

Åker upp till Vemdalen med lilla expeditionsbilen över vintern nu nästa vecka (men skall inte bo i den mer än kanske enstaka nätter), och då får ju så klart 150PDS följa med :-)

Ja, men visst blev bilderna bra! Hoppas nu bara att StarAdventurern håller ihop :-)

[AstroFriend]

Hej,
Blir imponerad på observations bilen du byggt. Låter ju urhäftigt att kunna fara runt så med enkla medel. Bilderna blir imponerande också, men lider lite med den lilla monteringen med all vikt :-) , tycker redan min Sigma 150 f2.8 är mycket på Star Adveturen.

Ser du inte har kameran monterad längs med DEC axeln, blir inte bilden sned då relativt RA och DEC koordinaterna? Visserligen kanske man kan vrida på kameran för att kompensera det om jag nu inte tänker fel. Har du gjort så för att få det i balans på DEC axeln för olika riktningar? Spelar ju egentligen ingen roll s länge guide kameran är i rätt vinkel, känns bara lite konstigt och kan ju bli problem om man i framtiden skall stacka ihop med senare bilder och har fått olika vinklar.

/Lars

[Nokturner]

Hej Lars!

Detta med kameran längs med Dec-axeln är inget jag tänkt på/varit medveten om. Får kolla över det :-)

Som grejorna är uppställda är annars i det läge där jag tyckte att jag får bäst balans i olika fotoriktningar och tuben har jag försökt vrida i ringarna så att jag behöver använda så lite motvikt som möjligt för att minska totalvikten och samtidigt bra komma åt att montera upp grejorna, kolla i sökaren mm. Jag har ett smalt och ståhögt "observatoriepopuptält" (typ som ett fyrkantigt omklädningsrum i en butik i modellen) som vindskydd med begränsad innerdiameter så motviktsstången kan inte vara för lång för att allt skall få svängrum.

Tältets ståhöga öppning ger inte sikt så högt upp som polstjärnan på himlen, men det är utan golv så jag gör polinställning och allt sådant utan tältet och sedan lyfter jag bara upp popuppet och ställer ner det på plats över grejorna. Allt eftersom timmarna går får jag förstås vrida runt tältet så öppningen kommer rätt. Riskerar det plötsliga vindbyar (jag undviker ändå allt för blåsiga kvällar och söker obsplatser i lä för vindriktningen) får jag trycka ner en tältpinne i vardera fyra hörn och för vardera fyra staglinor så det inte välter över grejorna. Annars står tältet av sig själv genom popuppkonstruktionen med kupolformat tak och verkar lite "slå ifrån sig" vinden så den inte så lätt griper tag. Andromeda stod nu för högt upp för att synas genom öppningen så jag fick köra utan tältet (visar det sig fungera bra så tror jag det kan modifieras för högre sikt upp på himlen). Det tar tio sekunder att poppa upp tältet, men kan ta en stund att fälla ihop ner i sin mystiskt alltid alltför liten rund förvaringspåse :-)

Har inte hunnit utvärdera hur bra vindskydd det egentligen ger med praktiska prov än, men jag tycker det verkar lovande. Tycker i alla fall att det är värt att prova detta med tältet, vind har jag erfarenhet av är inget bra för runda och fina stjärnor på subbarna och min uppställning är av naturliga skäl något vindkänslig. Men efter denna andromedasession utan tält och då det faktiskt blåste av och till så det susade i trädtopparna och bilden ändå blev så pass bra så får jag se hur ofta tältet kommer till användning.

Ja, en lång utläggning om varför grejorna är riggade så som de är. Men detta med kameran längs dec-axeln är något jag inte tänkt på och tackar för tipset!

[ragge]

...Ja, en lång utläggning om varför grejorna är riggade så som de är. Men detta med kameran längs dec-axeln är något jag inte tänkt på och tackar för tipset!

Jag skulle rekommendera att vara flexibel med hur kameran är roterad, och låta det avgöras av hur motivet bäst passar in. Man kan tejpa fast en skala som visar rotationsläget ifall man vill kunna återvända till ett motiv för att fylla på med mera exponering, då är det bra om man har noterat läget från den första sessionen. En digital loggbok är bra att ha till sådant (samt även att notera alla misstag i så man slipper upprepa dem alltför många gånger).

Ragnar

[AstroFriend]

Nu kommer jag ihåg att i kontroll programmet ATP kan man plocka upp tidigare exponeringar och lägga upp i fönstret som en "spökbild". Då ser man om de överlappar varandra. Har dock aldrig testat själv, bara läst om det.

APT:
http://ideiki.com/astro/usersguide/fram ... 3D&mw=MjQw" onclick="window.open(this.href);return false;

/Lars

[Magnus Nyborg]

Hej Fredrik,

Måste säga att din bild av M31 är strålande vad avser upplösning och färgbalans. Upplösningen kommer naturligtvis från själva fotandet (objektiv + följning), och färgbalansen är den viktiga delen från bildbehandlingen (och olinjär justering av det dynamiska omfånget naturligtvis).

Naturligtvis kan man diskutera färgbalanser, men jag är själv lite av åsikten att många galaxbilder är för blåa, eller för lite gröna, och därmed att din bild är mer naturlig (jag gillar naturlig).

mvh,
Magnus