Vattumannen

Från Astronet
Hoppa till: navigering, sök
Vattumannen av Johann Hevelius

Vattumannen (Aquarius) är en stor och betydelsefull höststjärnbild som ingår i Zodiaken (Djurkretsen). Det är en relativt ljussvag stjärnbild där stjärnorna är utspridda och uppdelade i små grupper (Asterismer) som inte förställer något speciellt. Den asterism som är lättast att hitta är Vattumannens hink. Gamma (γ Aqr), Eta (η Aqr), Pi (π Aqr) och Zeta (ζ Aqr) bildar ett Y eller Mercerdesstjärna.

Stjärnbilden ligger under Pegasus och öster om Stenbocken.

Vattumannen är omgiven av stjärnbilderna Pegasus, Lilla hästen (Equuleus), Delfinen (Delphinus), Örnen (Aquila), Stenbocken (Capricornus), Södra fisken (Piscis Austrinus), Bildhuggaren (Sculptor), Valfisken (Cetus) och Fiskarna (Piscis).


Mytologi

Aquarius här till de äldsta kända stjärnbilderna och var den elfte i babyloniernas djurkrets. Den kallades "Regnets förbannelse" eftersom regntiden inleddes när stjärnbilden syntes första gången före soluppgången.

I den grekiska mytologin talar man om Deukalion, sänd av Zeus för att straffa människosläktet. Han landar tillsammans med sin hustru Pirrha vid Parnassos, och de bildar det nya människosläktet. Som tack får han vistas bland stjärnorna som vattumannen. I enm annan grekisk myt är Vattumannen den vackre unge herdepojken Ganymedes som Zeus förälskade sig i. Zeus skicka en örn (eller förklädde sig till örn enligt visa sägner) för att flyga Ganymedes upp till Olympos där han blev gudarnas uppassare. Stjärnbilden intill Vattumannen är passande nog Örnen.

Egyptierna ser i stjärnbilden nilguden, som vattnar det uttorkade landet. För araberna var det en mulåsna som bar på vattenbehållaren och de kallade stjärnbilden för Aö Sakib al Ma vilket betyder vattenbjudaren. I Kina hette den först Hiven Ying, den grymme krigaren, men senare döptes den om till Paon Ping, den utsmyckade vasen.


Karta

Aquarius.png


Intressanta objekt

  • M73 är en asterism som Messier misstog för en nebulosa.
  • Saturnusnebulosan NGC 7009 har fått sitt namn då en i ett litet teleskop kan se ut som en liten planet med en ring runt sig.

Stjärnhopar, Galaxer och nebulosor

Namn RA Dec Typ Storlek Magn Anm
M72 (NGC 6981) 20h 52.5m -12° 32′ Klotformig stjärnhop 6' 9.3
NGC 7009 21h 04.2m -11° 22′ Planetarisk nebulosa 25" x 100" 8.3 Saturnusnebulosan
M2 (NGC 7089) 21h 33.5m -00° 49′ Klotformig stjärnhop 13' 6.5
NGC 7171 22h 01.0m -13° 16′ Gal. Sb 3' x 2' 12
NGC 7184 22h 02.7m -20° 49′ Gal. Sb 6' x 2' 12
NGC 7218 22h 10.2m -16° 40′ Gal. Sc 2' x 1' 12
NGC 7293 22h 29.6m -20° 48′ Planetarisk nebulosa 12' 13 Helixnebulosan
NGC 7371 22h 46.1m -11° 00′ Gal. Sb 2' x 2' 12
NGC 7377 22h 47.8m -22° 19′ Gal. E1 2' 12
NGC 7392 22h 51.8m -20° 36′ Gal. Sb 2' x 1' 12
NGC 7585 23h 18.0m -04° 39′ Gal. S 2' x 2' 10.7
NGC 7606 23h 19.1m -08° 29′ Gal. S 6' x 2' 10.7
NGC 7721 23h 38.8m -06° 31′ Gal. Sc 3' x 1' 12
NGC 7723 23h 38.9m -12° 58′ Gal. Sb 3' x 2' 11
NGC 7727 23h 39.9m -12° 18′ Gal. S 4'x 3' 11