Svanen

Från Astronet
(Omdirigerad från Cygnus)
Hoppa till: navigering, sök
Svanen av Johann Hevelius

Svanen/Cygnus är en stor framträdande sommarstjärnbild som föreställer en flygande svan och den finns med bland de ursprungliga 48 stjärnbilderna som Ptolemaios hade.

Ovanför Svanen ligger Cepheus och Draken (Draco). Till höger hittar vi Lyran (Lyra). Under Svanen finner vi Räven (Vulpecula) medans till vänster finns Pegasus och Ödlan (Lacerta).

Svanen är även en del i sommartriangeln.


Mytologi

Stjärnbilden ser ut som en fågel med vida vingar och en lång hals som flyger söderut. I den grekiska mytologin var den en svan. Guden Zeus förklädde sig själv till en svan för att förföra Leda som sedan födde Tvillingarna.

Orpheus förvandlades till en svan efter hans död och det sades att han placerades på himmelen bredvid hans lyra (Lyran).

Karta

Cygnus.gif


Intressanta objekt

  • Deneb, α Cygni, är en mycket ljusstark stjärna (18:e ljusaste på himmelen) och den ligger långt bort med hela 3200 ljusårs avstånd. Denna blåa superjätte bilder svanens svans och är ett av hörnen i sommartriangeln.
  • I Svanens näbb ligger Albireo, β Cygni. Det är en av de vackraste dubbelstjärnorna på himmelen. Den lite ljusare brandgula stjärnan har magnituden 3.1 och den svagare blågröna stjärnan har magnitud 5.1. separationen är 34.4 bågsekunder.
  • Delta, δ Cygni är en fin dubbelstjärna och lite utmaning då ljustyrkan skiljer mycket mellan de olika stjärnorna. 2.9 resp 6.3 med under 2" separation.
  • 61 Cygni är en dubbelstjärna som är ganska berömd. Den var den första stjärnan som man mätte paralaxen på år 1838. Paralaxvinkeln visade att den bara låg på 11.4 ljusårs avstånd vilket gör den till en av våra närmaste grannar.


Det finns många öppna stjärnhopar och planetariska nebulosor i Svanen, men inga galaxer eller klotformiga stjärnhopar eftersom Vintergatan skymmer sikten.

  • M29 och M39 är 2 öppna stjärnhopar som ligger nordväst om Deneb. De är båda ganska glesa hopar och ses med fördel i fältkikare.
  • Nordamerikanebulosan NGC 7000 är lättare att fotografera än att se visuellt men med en stor fältkikare eller teleskop kan man se det en mörk kväll.
  • Pelikannebulosan IC 5067 ligger bredvid Nordamerikanebulosan.
  • Cresentnebulosan NGC 6888 syns bra i ett större teleskop (ungefär 25cm). Det är en oval nebulositet som skapats genom emision av gas från en Wolf-Rayet stjärna (HD 192163).
  • Cirrusnebulosan är ett vackert objekt i Svanen. Det är resterna av en supernova och har katalognamnen NGC 6960, NGC 6992, NGC 6962 NGC 6979 och NGC 6995. Den kallas även för Veilnebulosan och Cygnusloopen.

Stjärnhopar och nebulosor

Namn RA Dec Typ Storlek Magn Anm
NGC 6819 19h 41.3m +40° 13′ Öppen stjärnhop 6' 7.3
NGC 6826 19h 44.9m +50° 31′ Planetarisk nebulosa 25" 8.8
NGC 6866 20h 03.7m +44° 00′ Öppen stjärnhop 8' 7.6
NGC 6888 20h 12.0m +38° 21′ Emissionsnebulosa 20' x 10' Cresentnebulosan
M29 (NGC 6913) 20h 23.9m +38° 32′ Öppen stjärnhop 7' 6.6
NGC 6960 20h 45.7m +30° 43′ Emissionsnebulosa 70' x 6' Cirrusnebulosan (Witch's Broom Nebula)
NGC 6992 20h 56.4m +31° 42′ Emissionsnebulosa Cirrusnebulosan
NGC 6995 20h 57.1m +31° 13′ Emissionsnebulosa 12' Cirrusnebulosan
IC 5067 20h 48.6m +44° 22′ Emissionsnebulosa 80' x 70' Pelikannebulosan
NGC 7000 20h 58.7m +44° 20′ Emissionsnebulosa 120' x 100' Nordamerikanebulosan
NGC 7027 21 07.1h m +42° 14′ Planetarisk nebulosa 18" x 11" 10.4
M39 (NGC 7092) 21h 32.2m +48° 26′ Öppen stjärnhop 32' 4.6