Mars närmast Jorden - Peter Rosén

[Peter R]

Ny bild i galleriet
Objekt: Mars närmast Jorden
Exponering:
Fotograf: Peter Rosén
Teleskop: Celestron 8 EdgeHD
Kamera: DBK41AF02
Kommentar: Igår var Mars som närmast Jorden med en synlig diameter på 15".
Jag lyckades fotografera planeten kontinuerligt under 2 timmar tills molnen satte stopp lite efter kl. 01 lokal tid.
Om materialet håller en jämn kvalité hoppas jag kunna lägga upp en animation inom kort.
Varje sekvens består av 2.200 bilder varav jag har använt ca. 1.500 till stackningen.

Det märkliga var att det var riktigt kraftig turbulens hela kvällen men det syns knappast på slutresultatet vad gäller Mars.
Sekvenserna som jag tog på Jupiter lite tidigare på kvällen är däremot helt oanvändbara.

/*Peter R


Klicka for att se stor version av bilden

[Johan]

Hej!

Jag tycker detta är ett väldigt bra resultat. Jag försökte mig på att fota Mars för drygt en vecka sen och det var ingen idé kom jag fram till. Alldelles för mycket turbulens och alla detaljer var utsuddade. Ett svårt objekt tycker jag!

//Johan

[Torbjörn]

Jättefina Marsbilder Peter
Det är förbryllande att turbulensen ibland kan förstöra allt och ibland inte påverka mycket. Det har väl kanske att göra med typen av turbulens och frekvensen på oscilleringarna?
/Torbjörn

[Peter R]

Tack,

Jag tycker detta är ett väldigt bra resultat. Jag försökte mig på att fota Mars för drygt en vecka sen och det var ingen idé kom jag fram till. Alldelles för mycket turbulens och alla detaljer var utsuddade. Ett svårt objekt tycker jag!

Ja, det är ett svårt objekt men väldigt spännande att följa för liksom Jupiter förändrar Mars ständigt sitt utseende tack vare molnen samt iskalotternas utbredning (för Mars).
Du har fortfarande några veckor på dig att göra ett nytt försök men Mars blir snabbt mindre framöver.
Det är bra att passa på för även om Mars kommer tillbaka om 2 år med en större synlig diameter, 19" i stället för nuvarande 15", så kommer den att stå väldigt lågt, bara 9° över horisonten sedd från Stockholm!
2018 blir det ännu sämre och vi får vänta till hösten 2020 för att det ska bli riktigt bra igen.

Jättefina Marsbilder Peter
Det är förbryllande att turbulensen ibland kan förstöra allt och ibland inte påverka mycket. Det har väl kanske att göra med typen av turbulens och frekvensen på oscilleringarna?

Det är väldigt svårt att avläsa turbulensen eftersom det troligtvis är flera beståndsdelar som är i farten samtidigt, både inne i tuben, lokalt och högt upp i atmosfären.
Det är först vid redigeringen som man ser vad materialet duger till. Det som förbryllar mig mest är att jag har haft ett fantastiskt flyt med Mars men förhållandevis sämre med Jupiter som har stått perfekt till i år.
Några faktorer kan vara att Mars långsamma rotation gör att jag kan ta 3 gånger längre sekvenser utan problem och den högre ljusstyrkan gör att jag kan antingen ta kortare exponeringar eller gå upp rejält i storlek.

/*Peter

[Hans Bengtsson]

När det gäller observationer av Mars så är seeingen en verkligt avgörande faktor. Med dålig seeing ser man inte mycket, oavsett teleskop. Jag fick uppleva detta väldigt konkret kvällen den 13 augusti 1971. Mars hade just (3 dygn tidigare) befunnit sig i den mest gynnsamma oppositionen på en massa decennier. Jag uppehöll mig i Provence och hade tillgång till Newton 60 cm, ett av världens på den tidens största amatörägda teleskop. Det var stjärnklart och fint, miran X Dra lyste starkt och tydligt trots att den bara hade magnitud 15.0. Mars stod högt på himlen!

Det jag såg var en stor gul-orange skiva och en polarkalott. Inga detaljer whatsoever i övrigt!

Bristen på detaljer hade nog delvis sin orsak i att planeten drabbats av sandstormar, men å andra sidan kulminerade sandstormarna inte förrän i september om jag minns rätt. Och det finns teckningar som gjorts av andra från dygnen kring 13 augusti som visar åtskilliga schatteringar. Så en viktig orsak var säkerligen att seeingen just då var usel, det är inte helt ovanligt i Provence när vinden blåser längs bergssidorna.

M v h
Hans Bengtsson