Astronet forum

får väl börja med att säga hej då jag är ny i forumet.

jag har införskaffat mig ett teleskop och tänkte börja använda detta men då jag är ny inom detta så vet jag inte riktigt hur jag skall börja använda det..

så mina frågor om "hur börjar jag?" rör alltså allt som man skall tänka på när man skall beskåda deepspace-objekt men även närmre objekt.

det jag vet hittills är ju att man skall ha teleskopet utomhus en stund för att kylas ner (15min-1h)

men det är ungefär så mycket jag vet.
(förutom att det kan vara bra att ha en stjärnkarta eller program till datorn för att lättare hitta objekt (t.ex stellarium)

så vad mer behöver jag veta för att se något?
hur går jag tillväga?
skall jag ställa in något särskilt på teleskopet innan och isf hur?

jag har letat runt på flera forum och andra sidor efter en bra "nybörjarguide" men inte hittat något sådant. de flesta nybörjarfrågor tar bara upp frågor rörande vad man skall ha men ingen tar upp frågan efter "hur använder jag det och hur hittar jag objekt" Smile


så kort och gott, alla tips och all hjälp jag kan få för att komma igång med att använda teleskopet och hitta objekt är tacksamma!


kan väl tillägga att det är ett astromaster 130eq jag har:
http://www.astrosweden.se/astromaster-130eq/18535-0

och de standardtillbehören som följde med.

Det bästa sättet att börja är att börja använda teleskopet, kort nog. Men det finns självklart en rad olika svar du kan få i detta inlägg, allt beror på du vill göra, men nu vill du ju självklart lära dig & komma igång!

Jag själv började Augusti 2010, jag började redan då (t.o.m i slutet av Juli) med att observera variabla stjärnor. Det är något mycket enastående och speciellt inom astronomin, du kan läsa en hel del om det här (ifall du vill veta mer angående detta):

Du går in på:
* http://var.astronet.se/
* Klicka på Länkar nere till vänster
* Klicka på "Guide - börja med variabler"

Sen kan du också läsa en enastående artikel skriven av Thomas Karlsson som också är medlem här på forumet angående variabler på en lite mer djupare nivå: http://sv.wikipedia.org/wiki/Variabla_stj%C3%A4rnor

Men tillbaka till hur du börjar, något enkelt kan vara att studera månen. Börja med att leta upp månen, observera den och kolla dess olika kratrar, jämför med andra bilder på till exempel internet kan kanske till och med lär dig namnen på vissa kratrar.
Sedan kanske prova på att observera Andromeda galaxen (Messier 31 kallas den också). Dock att observera galaxer och nebulosor med ett teleskop som du har (jag har ett likadant fast annat märke), under denna tiden av året är dock väldigt svårt på grund utav att objekten är väldigt diffusa. Du behöver en mörk himmel (vilket du ej upplever under en svensk sommar) för att kunna observera galaxer och sådant. Annars ser man knappt något, och det är svårt att bedöma ifall man inbillar sig något där eller inte.

* En annan väldigt viktig sak som är bra att lära sig är att stjärnhoppa, det är alltså att hitta till objekt med hjälp av stjärnor. Detta görs enkelt med hjälp utav kartor där du "kartlägger" en "väg" som du har planerat att följa för att hitta till ditt valda objekt. För att då bli bättre på detta, är helt enkelt erfarenhet, utöva, repetera, och du kommer bli allt mer och mer van. Ha dock tålamod, det kan vara riktigt knepigt ibland.
Kortfattat så börjar du med att starta ifrån en väldigt ljus stjärna som syns med blotta ögat, sedan hoppar du med hjälp av kartor (eller en bild som du kanske har i minnet sen tidigare). Gör inga stora hopp i början för det är lätt att tappa bort sig. Försök hitta på lite mönster och sådant i fältet så du har lätt att komma ihåg vart du är. Som sagt, öva!

När du sedan bemästrar kunskapen att kunna stjärnhoppa så är det inget match att hitta objekt på himmelen.

* Att kunna identifiera stjärnhimlen, stjärntecknen som finns på himlen och sådant är ett måste. Lär dig dessa, det behöver inte vara alla stjärntecken på en gång, börja enkelt, börja smått. Välj ett du tycker verka vara mer intressant, kanske ett stjärntecken som har just det objekt du vill observera, så ska du se att det blir fler och fler.
Jag själv lärde mig mina stjärntecken (inte alla givetvis) tiden innan jag skaffa mig teleskopet, det var också under Juli månad då enbart de ljusare stjärnorna syns. Som till exempel nu kan det vara väldigt praktiskt att försöka lära dig Svanen (Cygnus), Örnen (Aquilae) och Lyran (Lyrae). Dessa 3 utgör även sommar triangeln vilket kan vara kul att veta:

http://en.wikipedia.org/wiki/Summer_Triangle

Detta skulle jag säga är en grund för astronomi över huvudtaget, kunna stjärnhoppa & identifiera stjärntecken. Med detta kommer du att komma långt.

Sedan kan man även syssla med något som kallas astrofotografi vilket är väldigt vanligt, som du kanske också har redan sett. Detta är dock inte mitt ämne och jag är säker på att någon annan kommer att kunna svara på detta inom kort. Här involverar det systemkameror, temperaturer på bildsensorer, bildredigeringsprogram, polinställningar, motorer som motverkar jordens rotation och mycket mer.

Ja detta var lite kort & gott och hoppas det gjorde något bra. Bara att ställa fler ifrågor ifall du har några, hoppas det var till hjälp.

mvh
Robin Andersson

Ett tips är att åka till astronomiträffen i Mariestad första helgen i september. Där finns många som kan ge råd och vid bra väder kan man lära sig mycket av varandra.

Messierkatalogen är en bra utgångspunkt. Den innehåller blandade djuprymdsobjekt, inklusive flera av de finaste som syns från nordliga breddgrader.

http://astronet.se/wiki/index.php/Messier-katalogen

Just nu skulle jag rekommendera M13, M5, M57, M27, M11 och M15. (Det beror på årstiden och vissa objekt är ljussvagare eller svårare att hitta.)

Här är en guide över Messierobjekten och stjärnbilderna, när man kan observera dem och hur de kan se ut:

http://www.aquilastronomy.com/observing/year.htm

Stellarium är ett bra program för att se var objekten ligger eller vilka planeter som är uppe. Vid teleskopet är en röd lampa och en papperskarta att rekommendera. En gratis karta finns här:

http://www.uv.es/jrtorres/triatlas.html

Jag använder B-skalan, men kanske kan A-skalan vara bättre för en nybörjare? Om man ska använda den i Sverige behöver man inte skriva ut hela kartan eftersom vi inte kan se söder om deklination -35.

tack för de snabba och ingående svaren!

börja med variabler tror jag nog att jag väntar lite med men det skrevs att jag kunde kolla in månens olika kratrar, men när jag var ute och kollade igår så kunde jag inte "zooma" in mer än att jag fick hela månen i linsen med de okular jag har.. dvs det gick inte att gå närmre så att jag mer i detalj såg t.ex en krater. så då jag inte kan se närmre på månen som ändå ligger så "nära" så blev jag fundersam på hur jag skall kunna se t.ex olika nebulosor med samma grejjer (som det stod att jag skulle kunna se med det jag köpt) eller gör jag bara något fel? borde jag inte komma närmre månen med de grejjer jag har?

att lära mig stjärnhoppa och lära mig identifiera stjärntecken låter som en bra ide
förmodar att jag måste sitta med teleskopet då för alla stjärnor syns ju inte med blotta ögat. och på tal om det, satt även igår och försökte titta på en stjärna, men hur jag än vände och vred på saker så var det bara en vit prick. även här trodde jag att man kunde "zooma" in mer så att man såg närmre och faktiskt såg stjärnan och inte bara en liten vit prick som man istället kan sitta och se med blotta ögat. men kanske gjorde något fel även här?
t.ex se det så här: http://astronet.se/wiki/index.php/Fil:MessierM2.jpg (istället för en liten vit prick som jag såg)
men detta kanske helt enkelt är pga som nämdes, att det är fel tidpunkt på året?

sen skulle jag uppskatta hjälp på hur jag ställer upp teleskopet "rätt" som utgånspunkt när jag skall börja observera (tror jag ställde in det galet fel igår för fick flytta hela teleskopet och vrida manuellt på "tuben" ist för att skruva på fininställningen hela tiden)

och hur man använder rödpunktssiktet övergick mitt förstånd (om det inte är så att man står bakom teleskopet och försöker kika igenom det för att "grovinställa" mot t.ex månen eller en stjärna som är synlig för blotta ögat)

sen att polinställa teleskopet har jag ingen aning om hur jag gör och läst mig till att det verkar vara ganska viktigt så hur går jag tillväga för att göra detta?

ursäkta om det blir många och röriga frågor men är helt ny på det här men jag frågar hellre ett par frågor för mycket än missar att lära mig viktiga detaljer som kan göra allt enklare

M2 som du länkar till är en klotformig stjärnhop; det är massor av stjärnor i form av en boll. http://sv.wikipedia.org/wiki/Klotformig_stj%C3%A4rnhop
Ingen stjärna utanför solsystemet är något annat än en prick i ett amatörteleskop. Däremot finns det system med två eller flera stjärnor. Svanens huvud (Beta Cygni, Albireo) är värd en titt.

Normalt sätt riktar man in teleskopet genom att rotera runt de två axlarna för hand, först när sökaren pekar där man tänkt sig låser man teleskopet och går över till finjusteringen.

För att använda rödpunktssiktet ska du hålla huvudet bakom det och titta i teleskoptubens riktning (enklast att stå bakom teleskopet i början). Titta med båda ögonen. Teleskopet är inställt mot den punkt där den röda pricken är. Använd så låg ljusstyrka som möjligt. Det kan vara så att du får ställa in siktet, det kan du göra mot en stark stjärna. Ett rödpunktssikte är ett bra hjälpmedel om man har ett teleskop med stort synfält (använd alltid okularet med störst brännvidd när du letar upp ett objekt), men det ger ingen förstoring.

mattias2 wrote:M2 som du länkar till är en klotformig stjärnhop; det är massor av stjärnor i form av en boll.
Ingen stjärna utanför solsystemet är något annat än en prick i ett amatörteleskop.

ok då förstår jag

mattias2 wrote:Normalt sätt riktar man in teleskopet genom att rotera runt de två axlarna för hand, först när sökaren pekar där man tänkt sig låser man teleskopet och går över till finjusteringen.

så det finns inget utgångsläge som är bäst? t.ex att teleskopet front skall vara i linje med motvikterna eller att tuben inte skall "luta" förrän man börjar finjustera.. eller något liknande? om inte så gjorde jag helt rätt iaf

mattias2 wrote:Använd så låg ljusstyrka som möjligt. Det kan vara så att du får ställa in siktet, det kan du göra mot en stark stjärna.

hur menar du med att jag skall använda låg ljusstyrka? går ju inte att ändra ljusstyrka på rödpunktssiktet.
hur ställer jag in siktet mot en stjärna? och rödpunktsiktet sitter ju fast och går inte att korrigera vad jag kan se.

tqila wrote: hur menar du med att jag skall använda låg ljusstyrka? går ju inte att ändra ljusstyrka på rödpunktssiktet.
hur ställer jag in siktet mot en stjärna? och rödpunktsiktet sitter ju fast och går inte att korrigera vad jag kan se.

Det är inte så att det går att ställa in ljusstyrkan på alla rödpunktssikten så oroa dig ej om det. Däremot för att justera ditt sikte så det stämmer överens med teleskopet gör du med hjälp av två stycken rattar som finns på siktet. En som ligger horisontellt och ett förmodligen som står vertikalt (så var det i alla fall för mig).

Fixa så du har en stjärna i mitten av siktet. Titta i okularet nu. Hur ligger stjärnan till? Flytta så stjärnan är i mitten av ditt synfält och kolla fort i siktet igen, justera, och titta sedan i okularet igen. Fortsätt med detta tills du är nöjd, det behöver inte vara exakt men i så fall bör du vara medveten om hur felmarginalen ligger.

Angående stjärnhoppningen så ja, det kan göras när du tittar i teleskopet. Glömde av att du ej har en optisk sökare - vilket jag varmt rekommenderar att du skaffar i stället för en rödpunktssökare. Det kommer vara enormt mycket mer bekvämt att observera med en optisk sökare istället.

mvh
Robin Andersson

fanns bara två skruvar på siktet som går att skruva av helt (som sitter igenom den svarta plastringen runt siktet..
såg att själva glaspartiet på siktet rörde sig lite när jag hade skruvat ur den ena skruven helt och började skruva på den andra skruven lite. så förmodar att det är de skruvarna jag skall ställa in med.

optisk sökare, om jag inte misstar mig så är det en sökare som förstorar (=typ kikare) så att man lättare ser objektet även när man skall justera med sökaren? isf låter det vettigt och är nog något som jag borde köpa istället.

Hej!

Ja mycket riktigt, här i länken nedan ser du en mängd med olika exempel.

http://www.rymdbutiken.com/category.html?category_id=93

Det är många fördelar med en sådan, den största fördelen är att du ser fler stjärnor och är ett väldigt praktiskt hjälpmedel för att stjärnhoppa.

mvh
Robin Andersson

tqila wrote:

mattias2 wrote:går ju inte att ändra ljusstyrka på rödpunktssiktet.

Rödpunktssikten är ett elände. Uppgradera ditt teleskop snarast med en optisk sökare istället. Det är en liten "kikare" monterat på teleskopet. Tala med din teleskophandlare om vilka möjligheter som finns. För att vara användbar bör den optiska sökaren vara på minst 6x30 (6x förstoring och 30 mm frontlins).

Vad har du för teleskop förresten? Reflektor eller refraktor? Objektivets diameter och brännvidd? Vilken förstoring ger dina okular? Vilken montering har teleskopet - azimutal eller ekvatoreell? Tysk montering eller gaffelmontering?

Om du inte förstås någon eller några av dessa termer, fråga! Det är viktigt att ha ett hum om vad de betyder, då kan du lättare beskriva eventuella problem du har.

Stjärnor syns aldrig som mer än punkter i något teleskop som amatörastronomer har råd att skaffa. Däremot *ska* du se kratrar på månen även vid teleskopets minsta förstoring, annars har du något allvarligt problem med skärpan. Dock syns kratrarna bäst då månen är ungefär halv.

I höst kommer Jupiter att synas på himlen (syns redan ny om du vill vara uppe till gryningen), och Jupiter ser du som en liten skiva med några mörkare band på, plus fyra av Jupiters månar i närheten.

Paul Schlyter wrote: Vad har du för teleskop förresten? Reflektor eller refraktor? Objektivets diameter och brännvidd? Vilken förstoring ger dina okular? Vilken montering har teleskopet - azimutal eller ekvatoreell? Tysk montering eller gaffelmontering?

tqila wrote: kan väl tillägga att det är ett astromaster 130eq jag har:
http://www.astrosweden.se/astromaster-130eq/18535-0

som robin skrev så har jag alltså ett astromaster 130eq, så all info om teleskopet kan du läsa på den sidan som länkades till.

när det gäller optisk sökare så hade jag tänkt mig den här: (8x50 optisk sökare) http://www.astrosweden.se/8x50-optisk-sokare/18873-0

jag såg ju kratrar dock små. alltså svårt att förklara men om man säger att månen fick plats i hela linsen (månens kanter gick nästan exakt med linsens kanter). så såg kratrar längs med sidorna på månen och då ej så stora. men jag hade förstått det som att man i stort sett skulle "förstora in" på en krater i taget och studera den. (eller förstoring så att mindre än åtminstone halva månen syns)

och då att de okular som följde med skulle klara av detta.

men så kanske inte är fallet?

Teleskopet har en brännvidd på 650 mm och två okular med 20 resp 10 mm brännvidd följer med. Det ger dig 33 resp 65 gångers förstoring. Ingen barlowlins följde med.

Nej, med den utrustning som följde med detta teleskop kommer du inte upp till så höga förstoringar att du bara ser en del av månen i synfältet - då behöver du en förstoring som är större än ca 80x. Du behöver skaffa en barlowlins för detta, eller ett okular med kortare brännvidd, t.ex. 6 eller 4 mm. Kanske bådadelarna blir bäst. Du kommer fortfarande inte att få så hög förstoring att du bara ser en enda större månkrater i synfältet (och det ska du vara glad för, eftersom vid en så hög förstoring på kanske 1000 eller 2000 ggr skulle det bli mycket svårt att rikta in en så liten montering, plus att bilden skulle se suddig ut). Men du borde kunna komma upp i ca 250 ggr förstoring utan att bilden blir alltför suddig, och då syns ca 1/4 av månens skenbara diameter i synfältet.

Jag tror inte det är så lätt att fästa en annan sökare på detta teleskop då rödpunktsökaren sitter fast på tuben och inte sitter i en standardhållare för sökare.

Du kan annars skaffa ett okular med lååååång brännvidd och få liten förstoring i teleskopet (40 mm ger dig lite drygt 15X) och på så sätt använda den som en sökare. När du sedan har objektet i centrum så skiftar du bara okular och får en större förstoring.