M1 Krabban - Tony Johansson

[Tony]

Ny bild i galleriet
Objekt: M1 Krabban
Exponering: 60 sek x 7 ?
Fotograf: Tony Johansson
Teleskop: GSO 305/1500
Kamera: EOS 1200D
Kommentar: En av dom första försöken med nya monteringen. Här hade jag lite problem när jag satt dit en annan guidekamera. ASI 120 MC. Vet ej riktigt varför. Jag bytte tillbaka sen till allinone och det blev bra. Bilden är stackad i DSS och jag hoppade över saturionmomentet utan använde intensitet i PS i stället Bilden är obeskuren och skvallrar lite om komafel i kanterna. Önskvärt att ta samma bild med asi-kameran för att få fram lite storlek och mer röda områden. Eosen är omoddad (än så länge)


Klicka for att se stor version av bilden

[AstroFriend]

Hej Tony,
M1 tillhör ju en av de mer spännande objekten. Har du ingen coma corrector i ditt optiksystem? Hade förväntat mig mycket mer coma utan en sådan. Den ser inte riktigt fokuserad ut. Med tanke på hur bra det blev ändå kommer du få fantastiska bilder framöver.

Lars

[Tony]

Lars
Nej jag har ingen komakorrektor, den står kvar på önskelistan. Det har varit en del andra investeringar på sista tiden, men den kommer nog.

Angående skärpeinställningen så har du rätt -det kunde varit bättre här.

Sen tror jag, eller fått veta, att med min relativt långa fokallängd och lilla bildyta (grader) så har jag ett sämre utgångsläge. Jag påverkas i högre grad av seengen som kommer att sätta stopp för skärpan på längre exponering. Seeng-fladdret summeras dessutom ihop vid exponeringen, till skillnad mot planetfototekniken där seengens skavanker filtreras bort i programmet. Det märks tydligt när jag tar "orientering-test" dvs 2 sek 12800 asa. Stjärnorna blir tajta fina prickar och så många jag behöver för att fastställa positionen.
Det blir egentligen 2 problem med stjärnor: Seengfladdret och fokallängden och en viss "överexponering" med en 305 mm spegel, som gör att stjärnprickarna flyter ut till grannpixlarna, ju längre tiden går.
Å andra sidan vill jag ha så mycket så mycket ljus som möjligt på ett ljussvagt objekt. Men det blir lite på bekostnad av omgivande stjärnor.
Egentligen borde galaxer och liknande fotas i 2 moment. Galax för sig och bakgrund för sig, jag antar att det ofta görs så?

Man kan ju då kanske ha synpunkter om hur "äkta" bilden är..?

För att komma runt problemet skulle jag kunna satsa på korta exponeringar men desto fler. Jag har en till sekvens av M1 där jag tog på 15 sek, men många fler bilder. Faktiskt kunde jag inte se nån skillnad på färdigt resultat. Anledning till att just den här blev inlagd var för att jag att jag ville nämna att jag tyckte att PS hade en bättre färgframkallning än DSS.

Kom gärna med synpunkter, känner mig vara i elevstadiet..

[AstroFriend]

Hej Tony,
Jag tror inte du behöver bekymra dig så mycket om seeing problemet med ditt teleskop. Visserligen är det precis som du säger att större spegeldiameter påverkas mer av dåliga seeing förhållanden. Samtidigt tar du ju in mer ljus och kan hålla kortare exponering med relativt lång fokallängd.

Kortare exponering är intressant teknik och det skrivs ju en del om det här. Nackdelen är att varje utläsning adderar brus så det är viktigt med en kamera med lågt utläsningsbrus. En DSLR kamera har ju mekanisk slutare, den slits ju och kanske klarar 100000 exponeringar eller lite mer. Utläsningsbruset minskar på en del kameror med högre ISO tal. Min Canon 6D till ex har nog ur den synpunkten lägst brus runt ISO3200, nackdelen är att dynamiken blir väldigt låg, men med många korta exponeringar så kompenserar man det delvis. Maximal dynamik kanske fås vid ISO400 men då är utläsningsbruset 4ggr högra om jag minns rätt. Jag brukar använda ISO800 som en kompromiss. Gör jag det riktigt avancerat tar jag både ISO400 och ISO1600 för att göra det du nämner om att klara både ljusstarka och svaga objekt. Dock har jag så hög light pollution så har inte givit speciellt mycket extra mer än extra arbete.

Angående fokus. Tidigare tyckte jag det inte blev så bra som jag önskade. Sedan skaffade jag motorfokus med temperatur kompensering. Konstaterar nu att temperaturpåverkan är mycket större än vad jag kunde tro, redan några grader så ser man skillnad. Men beror ju på teleskopet också. Ju skarpare det är ju tydligare ser man det. Olika teleskop påverkas också olika mycket av temperaturen.

/Lars

[Tony]

Jag har oftast använt 1600 asa. När du nämner mindre brus i 3200 så kan jag även ha detta i åtanke. Tycker dock att det verkar vara milsvidd skillnad mellan EOS jämfört med ASI och Orion. På planetkamerorna kommer hetpixlarna omgående.

Just nu tror mer på korta och många exponeringar och utnyttja ljusinsläppet på det viset.

Jag har motorfokus på både guide och stortuben. Dessutom ett program som har inbyggd temperaturkompensation som möjlighet. En termometer är ansluten till driverkretsen på tuben. Får väl titta närmare på detta.
Värmeutvidgning är ju en mycket bekant faktor när man svarvar toleranser. Tuben är ju 1,5m så visst, det måste spela in en del.

Jag skrev felaktigt intensitet i första inlägget, det ska va mättnad.

[AstroFriend]

Hej Tony,
Du kan kolla på Clarkvisions hemsida om han skrivit något om just din kamera och iso kontra utläsningsbrus.

Angående temperatur och fokus. Lustigt nog i mitt fall verkar det som om tripletten (linspaketet) ändrar sig mycket mer än tuben när temperaturen ändras. Dessutom åt motsatt håll, satte igång många myror i huvudet på mig och är än idag inte helt hundra på vad som sker, men temperatur kompenseringen hanterar det.

Lars

[Tony]

Jaha då var temperaturkompenseringen förberedd och klar.
Min tub är 1250 mm från botten till kamerafästet. Sista vinkeln från sekundären ger + 250 mm, men den räknar jag inte med.
Enligt tabell så krymper min tub 0,015 mm per grad (stål).
Kollade med skjutmått hur mycket 1000 steg motsvarar och det var 4,4 mm.
Ett steg är alltså 0,0045 mm.

Inställning blir då +3 per fallande grad (egentligen 3,3, men det gick inte) -det känns inte som mycket , men vi får väl se...

En annan nybörjarfråga som ansatte mig idag är varför mina bilder gärna blir ojämt belysta.
Oftast blir dom centrala delarna lite ljusare än kanterna, men inte alltid, ibland blir lite ljusare åt ena kanten (förskjutet) . Jag får en känsla av att det är motivet som sprider ljuset, som exemplet med kometen som jag bifogar.
Har ingen betydelse för stjärnhopar men med ljussvaga objekt blir det avgörande.
Jag bifogar även ngc2903 där det ljusa partiet hamnar på sidan om..? Problemet är att jag vill ju få fram de svagaste delarna i galaxarmarna men då
hänger det ihop med bakgrunden så det går inte. Att avmaska är väl en metod, men känns inte helt äkta..
Nån ide om hur ljuset uppstår? Brister i utrustningen? Handhavande? Ljusläckage? Eller..?

[AstroFriend]

Hej Tony,
Det blir alltid ljusare i mitten eftersom teleskopet är ljuskänsligare där och bakgrundsljus och ljusföroreningar framträder centralt. Efter flatkalibrering skall det bli jämnt. Nu tror jag inte det var det du frågade om.

En annan vanlig orsak är att sökaren på kameran släpper igenom ljus bakvägen. Skyddslock alltid på!

Du kan också ha reflektioner inne i tuben, vanligt på Newton. Flockpapier inne i tuben brukar vara effektivt och enkelt.

Reflexer i övriga delar.

Lars

[Tony]

Ja jag börjar väl med det enklaste -tejpa igen sökar-hålet. Skall ta lite flat-kort och testa...

Jag har spekulerat i en annan sak, inte för att jag hört talas om det, men kameran sitter väldigt nära hålet på tuben på en newton.
Farligt nära ljusinsläpp av obehörigt markbaserat ljus. Skulle man kunna tänka sig en ca 2 dm förlängare på hålet? Av nåt svart papper eller liknande.

[AstroFriend]

Det är nog en fördel att förlänga tuben några dm med något mattsvart. Inne i tuben mittemot fokushållaren är en känslig yta som bör mattsvärtas på bästa sätt.

Lars

[micke187]

Sj förlängde ja min dagghuv minst 50cm är vel lite overkill men funkar bra och så är det ju bra att ha längre mot imma på linsen så slipper man använda värmeband
/Micke

[Tony]

jag tillverkade lite vitbilder (med en vit t-shirt) nu när solen var framme. Gjorde en ny DSS-operation med galaxen -Det hjälpte inte.
Samma nyans till höger i bilden. Men jag tror att det är två olika problem. När jag tog fotot på kometen så var tuben i zenit. När jag fotade på 2903 så låg tuben i ca 45 gr mot söder. Rakt nedanför där har jag en gatlykta med gult sken. Det kan förklara varför det blev en röd/gul nyans till höger i bilden.

-blir till att leta fram nåt lämpligt förlängningsmaterial....