Astronet forum

Ny bild i galleriet
Objekt: M39
Exponering: 15x20-30 sek
Fotograf: Tony Johansson
Teleskop: GSO 305/1500
Kamera: EOS 1200D
Kommentar: Är nybörjare på detta, som nog synes. Vi längre exponeringar än 30 sek så börjar bakgrunden överexponeras i rött/orange. Har haft problem att få bort detta helt i DSS. Jag vill ju samtidigt få med lite färger.


Klicka for att se stor version av bilden

Hej Tony!
När jag tar bilder från ljusstörda förorten där jag bor brukar just 30 sekunder vara gränsen. Det är vid f5 och iso800. Vilken iso hade du? Du har fått färg på stjärnorna så antar du inte dragit på iso sättning så mycket vilket kan bli en katastrof för dynamiken och färgerna.

På landet klarar jag 4 minuter och under ideala omständigheter kanske lite längre också, även det vid iso800. Har just börjat använda telekopet på landet så har inte hunnit samla så mycket erfarenhet därifrån än.

DSS har inga funktioner värda namnet att redigera bilden med. Det är dock bra och enkelt till att kalibrera med darks och flats samt att stacka bilderna med. Jag brukar använda Fitswork i steget efter det, men brukar oftats även göra både kalibrering och stackning i Fitswork också. Jag har gjort några tutorials som ligger på Youtube om Fitswork hur man kommer igång, se min hemsida.

Jag måste då säga häftig nybörjare du är som börjar med en sådan best till teleskop. Vad har du för montering för att klara det tunga teleskopet?

Har du något bra program du kontrollerar kameran med? Viktigt att exponeringarna är lika långa inom varje grupp bilder likaså skall ju darks vara samma exponeringstid på. Ser du skrivit 20 - 30 sekunder.

/Lars

Jag har kört med iso 3200 och 6400. Vid 12800 brukar det balla ur och se väldigt onaturligt ut.
Teleskåpet väger 22 kg och stativet strax under 100 så det är fast förankrat i marken.
Stativet är en egen tillverkning som jag beskrev på en annan tråd.

Just den här bilden gick enbart på tidsmotorn utan justeringshjälp. Det strulade lite med detta då och jag fick pröva mig
fram hur mycket följningen "tålde" -därav "20-30 sek".

Kameraprogrammet är Canons eget - EOS Utility. Jag saknar inget med detta (vad jag vet nu?)

-Utmaningen framåt blir bildbehandlingsprogrammen samt att det verkar som följningen "studsar" lite grann, men bara ibland.

När det gäller färger och nyanser så är det ju enkelt att få till knallvita stjärnor mot kolsvart bakgrund.
-Men en sån bild tycker jag ser "död" ut. Färger ger bilden djupkänsla. Konsten som jag ser det är att samtidigt som stjärnorna får färg så skall bakgrunden endast få godkänd nyans, dvs mellan svart och mörkblå.

Förtydligande: 30 sek var gränsen BÅDE för överexponering och defekter i följningen.

Hej Tony!
Ja då vet jag vem du är, mannen med det maffiga monteringsbygget! Att teleskopet studsar kanske beror på vind får tag i det eller? Det är ju stort vindfång i det.

Testa något av de här programmen för att kontrollera kameran:
http://www.ideiki.com/astro/

Eller:
http://www.astrojantools.de/cms/

Blir som en ny värld som öppnar sig, jag använder mest APT nu för tiden.

För kalibrering och stackning är kanske DSS eller Fitswork bra att börja med för att få rutin.

Ja det är lättare att fördärva en bild än att få den bra. Att få utbrända vita stjärnor är enkelt, men att få äkta färger är svårare. Finns bra verktyg i Fitswork för bakgrunden och man kan ställa in färgerna, tyvärr inget bra verktyg för att mäta stjärnfärg. Många andra program finns också, måste bara klara 32 bit om man stackar mer än 4st 14 bits bilder, annars blir det avrundingsfel. Fast jag tycker du fått till det bra med en lagom kompromiss mellan kontrastförstärkning och dynamik. Fler bilder och längre exponeringar kommer få bort bruset och öka möjligheten till bildbearbetning.

Om du kollar min hemsida under astronomi projekt så har jag gjort en del försök med databaser med färgdata för stjärnor att lägga in i katprogrammet CDC. Just dynamiken som du skriver är ju bland annat knepig. Man får kanske ta i med olika exponeringar. Tror din kamera har bäst dynamik runt 400 iso och bäst för svaga detaljer runt iso 3200. Du får söka, prova Clarkvisions hemsida, massor att läsa, fast tyvärr lite rörigt på vissa ställen.

Allt det där är kanske mer sådant man tar längre fram, men bra om man hittar de iso inställningar som är bra så man senare kan plock upp gamla data igen och manipulera på nytt.

Har du några ideer på hur du skall få följningen att klara mer än 30 sekunder?

Kul du kommit så långt att du kan ta bilder nu, måste kännas underbart.

/Lars

Angående följningen så tror att det fjädrar på ett ställe: Tidsmotorns drev sitter inte direkt låst på polaxeln utan den går i serie med justeringsmotorn. Behövs lite förstärkning. Det kan även påverkas genom att ha lite broms ilagd på axeln.

Följningsjusteringen sköter jag manuellt med en separat dator och PHD2. Följkamera är då OrionAllinone på ett litet teleskåp. När jag tog den här bilden så tappade jag kontakten med Allinone, men fortsatte ändå.

Uppfattade jag rätt att du har två motorer på ra axeln. En för det vanliga lunket och en separat du finjusterar hastigheten med?

Gillar ditt bygge, inte rädd för att ge sig på vilken lösning som helst!

Har teleskopet varit till din fulla belåtenhet? Man borde kunna göra både häftiga deepsky och planet foto med lämpliga tillbehör. Antar vi får höra mer allteftersom bygget fortskrider. Kan tänka mig extra motivation kommer nu när bilder börjar komma in.

Lars

Ja det är 2 motorer på samma axel. Tidsmotorn är en 220 v synkronmotor , och den tillåter ju inga justeringar.
Justeringsmotorn är en 24 vdc motor (fram/back).
-Jag tänker fördjupa mig i astrofotografering som är målsättningen med hela skapelsen. Visuella obsar blir mera för
dom som kommer på besök.

Just nu är det bara tid som fattas, och det är lite självförvållat, under tiden jag skrev igår kokade jag 600 kräftor!

Tidsmotorns justering kan jag finjustera genom att ändra radien på drevet. Teoretiska diametern är ca 350-400 mm.
Jag tror jag ligger väldigt nära nu, men det går alltid att justera lite till.

Hej Tony!
Beroende på hur konstruktionen ser ut kanske det vore lättare med att ett frekvensdon styr ac motorn direkt. Så gjorde man på de riktigt gamla Celestrone teleskopen. Då slipper du problemet med att ändra kugghjulen och diametrar utan löser det elektroniskt. Har tyvärr ingen koll idag på vad som finns färdigt att använda för detta. Men din ac motor är väl antagligen inte på så hög effekt vilket förenklar.

/Lars

Kan ju tänkas att jag byter ut motorn så småningom, men jag skall testa den här lite mer först. Konstruktionen gjorde jag för ca 45 år sedan (!).
Jag behöver inte byta nåt drev när jag justerar, Jag lossar 4 st insex och flyttar segmentet nån tiondel (eller promille av omkretsen). Segmentet klarar 2,5 timmar. Därefter justerar jag in lämpligt ingreppsglapp för snäckhjulet.
Jag kan (när tid finnes) låta den gå i 2,5 timmar och räkna ut avvikelsen i promille. Därefter justeras omkretsen i motsvarande promille. Då med en indikatorklocka.