Astronet forum

För de intresserade kan jag rapportera lite kort om vad jag obsade förra natten. Det mest angelägna objektet var den nya kometen C/2015F5 (SWAN-Xingming) som upptäcktes i förra veckan, snabbt dök upp norr om solen och blev väl synlig från nordliga latituder. Den rör sig fort, ca 4º per dygn för den befinner sig drygt 0.6 AU både från solen och jorden och är på väg ut i solsystemet. Enligt prognosen skulle den bara vara av ca 12:e magnituden. Den syntes enklare än jag trodde och klockan 22:59 skattade jag den till magnitud 10.2, komadiameter 3' och DC=3/. Lite kuriosa: Komet SWAN-Xingming verkar vara min fjärde mer eller mindre "kinesiska" komet jag sett. De övriga är 153P/Ikeya–Zhang, C/2008C1 (Chen-Gao) och C/2007N3 (Lulin). Komet Lulin upptäcktes visserligen från Taiwan men den ena av upptäckarna är fastlandskinesen Quanzhi Ye (som jag var i brevkontakt med 2009).

Ett annat angeläget projekt för mig är Herschel 400 II-listan. Herschel 400 (I) avslutade jag 2009. Jag noterade häromåret att jag hade 114 objekt kvar att se i Herschel II. Nästan alla objekt är galaxer utspridda över hela himlen ned till deklination -30º.

Jag "fuskade" lite inatt och använde mig av GoTo. Med Åkestas 10-tums f/8 Ritchey-Chretien, vars GoTo har krånglat ibland, fungerade väl i början av natten. Jag hade med mig MegaStar-kartor som visar stjärnor ned till 15 magnituden men tyvärr var kartorna inte spegelvända som synfältet är i RC-teleskopet! Det var tänkt att kartorna skulle användas med mitt Dobson-teleskop. I min ungdom fick jag träning i att mentalt använda mig av spegelvänd stjärnhoppning med mitt Celestron 8-teleskop. Eftersom GoTo gick till för mig okända stjärnfält var det inte så enkelt att identifiera stjärnmönstren i den spegelvända bilden med kartan då inte ens nordriktningen var uppenbar beroende på monteringens rotation. Jag använde mig av förstoringar mellan 62x (32mm Plössl) och 250x, erhållen med ett 8-24mm Baader Hyperion zoom-okular. Man kan tyvärr inte se högre upp än ca 65º höjd i kupolen pga nuvarande visirkonstruktionen, så jag missade flera utmärkta H-II galaxer. Objekt rakt i söder och lägre än 30º höjd störs mycket av Västerås ljusförorening. Jag har inte hunnit börja analysera objekten än men i stora drag blev det:

Klockslag, objekt, konstellation, magnitud (visuell eller fotografisk); övrigt

23:16, NGC5056, Coma Berenices, 13.1V; Herschel II, betydligt ljussvag, betydligt stor, få fältstjärnor
23:17, NGC5057, Coma Berenices, 14.0P; ljussvag, betydligt liten
23:31, NGC4956, Canes Venatici, 12.4V; Herschel II, ljusstark, ganska liten, ljus mitt och stellär kärna, liten halo
23:44, NGC4986, Canes Venatici, 14.0P; betydligt ljussvag, betydligt liten, stellär kärna
23:53, NGC5065, Coma Berenices, 14.2P; betydligt ljussvag, betydligt liten
0:00, NGC5041, Coma Berenices, 13.4V; ljussvag, ganska stor, diffus
0:20, NGC5996, Serpens, 12.8V; ganska ljussvag, betydligt stor, kunde inte urskilja den ca 15 mag supernovan nära galaxens centrum eller den 15.0 mag granngalaxen NGC5994
0:43, NGC6824, Cygnus, 12.2V; Herschel II, ljusstark, ganska stor, ljus kärna, rikt stjärnfält, dubbelstjärna mot norr
1:05, NGC6166, Hercules, 11.8V; Herschel II, ljusstark, ganska stor, jämnljus, avlång NE-SW, ljusaste galaxen i hopen Abell 2199, avstånd 410 miljoner ljusår, den här får jag återkomma till med bättre karta som denna, http://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_se ... v=NONE&v3=
1:23, NGC6548, Hercules, 11.7V; Herschel II, ganska ljusstark, betydligt liten
1:29, NGC6549, Hercules, 14.7P; mycket ljussvag
1:46, NGC5566, Virgo, 10.6V; Den hade jag obsat tidigare, mycket ljusstark, stor, ljus kärna, avlång NE-SW, svaga ändar
1:50, NGC5560, Virgo, 12.4V; Herschel II, ganska ljusstark, betydligt stor, avlång ca E-W, anade även grannen NGC5569 men kunde inte verifiera, ljusförorenad bakgrundshimmel
2:11 nu började den astronomiska gryningen
2:19, NGC5507, Virgo, 12.5V; Herschel II, ganska ljussvag, ganska liten, ljusförorenad bakgrundshimmel
2:23, NGC5506, Virgo, 11.9V; Herschel II, ljussvag, ljusförorenad bakgrundshimmel
2:39, NGC5490, Bootes, 12.1V; Herschel II, ganska ljusstark, betydligt liten, hög ytljusstyrka
2:50, IC983, Bootes, 11.7V; ljussvag, såg bara centrum av denna mycket vackra spiralgalax i Digitized Sky Survey, se http://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_se ... v=NONE&v3= =Arp 117, trevlig överraskning
2:52, IC982, Bootes, 14.0P; ljussvag, mycket liten

Då har jag loggat 331 Herschel II-objekt, 69 kvar. Det var goda lokala förhållanden för att vara i utkanten av Västerås. Gränsmagnitud med blotta ögat ca 6.0. Temperatur -2º. Väl hemma klockan 3:40 noterade jag att Saturnus lyste fint nordväst om Antares och 1.3 grader nordost om Beta Scorpii. Kunde även skymta Ny Sco och Delta Sco med blotta ögat från köket ovanför Västerås ljushav. Man är i färd med att bygga 12-våningshus i den riktningen där Antares syns som bäst så detta var kanske sista gången jag såg den hemifrån?

/Timo K

Jösses!
Och jag tänker då inte så mycket på antalet objekt i sig, utan fastmer på att du hade spegelvänt fält men icke-spegelvända kartor. Det är en kombination som jag inte ens skulle försöka mig på. Som variabelobservatör blir man ju van vid att identifiera svaga stjärnkombinationer nära gränsmagnituden, för att säkerställa vilken av dem som är variabeln, men att reda ut dessa saker om man först måste mentalt spegelvända ... det är inte något jag vill göra om jag inte måste. Kanske är det ändå aningen lättare med identifikationen av deep-sky än med variabler? Det finns ju i regel bara ett nattsudd i synfältet men många stjärnor.

M v h
Hans Bengtsson

Hej Timo!

Mycket intressant rapport med många spännande objekt! Jag har själv inte vara bra på att observera efter listor men tänkte nu börja med att få ordning på Herschel I listan. Jag har en hel del redan klara och det gäller även Herschel II listan. Jag brukar normal hålla mig till några stjärnbilder eller begränsat område på himlen typ galaxhopar eller liknade. Detta har gjort att jag har många objekt i visa stjärnbilder medan jag knappt har några objekt observerade i andra stjärnbilder. Jag vill gärna att objekten jag observera ska ha någon form av samband med varandra tex observera jag galaxer i en viss grupp . Då brukar jag försöka logga både ljusstarka och ljussvaga objekt. En lista verkar dock vara bekvämt men kanske objekten blir lite intetsägande om man inte sätter objekten i något koncept. Tänker jag fel här?

Mikael, alla metoder är bra utom de dåliga. Det enda gemensamma med Herschel-objekten är att de upptäcktes av en och samma person, den främste DS-observatören genom tiderna, William Herschel. Eftersom objekten upptäcktes av samma person så kan man förvänta sig att de är ungefärligen av samma svårighetsklass. Man går i hans fotspår så att säga. Att observera alla NGC-objekt inom en konstellation är faktiskt ganska innovativt. Jag har inte, som du, klarat av stora stjärnbilder som Andromeda utan bara pyttesmå konstellationer i södra stjärnhimlen som Circinus, Cirkelpassaren, mm med bara ett litet antal NGC-objekt. Det svåraste observationsprojektet inom DS som jag klarat av, är att observera samtliga klothoparna i NGC-katalogen, både de galaktiska och extragalaktiska i LMC, SMC och Fornax-dvärgen.

Edit: SWAN-Xingming borde toppa på listan på de konstigaste kometnamnen!? Många trodde att Hale-Bopp var något uppfunnet namn men icke sa Nicke. Jag menar, det dök upp en telefonoperatör strax efter 1997 med samma namn men få visste om namnets ursprung. Det var ju Alan Hale och Thomas Bopp som upptäckte kometen oberoende av varandra en julinatt 1995. Bopp hette tidigare von Bopp. Sålunda kunde den stora kometen ha hetat Hale-von Bopp!

/Timo K

Man kan ju säga att Hale-Bopp var ett ovanligt enkelt kometnamn för att vara dubbelt. Och man förstår varför telefonoperatören valde det namnet framför t.ex. Peltier-Schwassmann-Wachmann.

SWAN-Xingming är förresten ett bra namn med egen karaktär!

M v h
Hans Bengtsson

Ja, jag tycker att också att namnet SWAN-Xingming har ett eget schwung!

Ja, det var väl bra att IAU ändrade på namndefinitionerna? :-) Det allra längsta namnet av kometerna jag sett torde vara den kometen som idag bär beteckningen P/1994N1 (förut 1994m). När jag obsade kometen den 13 augusti 1994 med 20x80-kikare i Cassiopeja så hette kometen Nakamura-Nishimura-Machholz. Ett annat skräckexempel var 122P/de Vico som innan namnbytet hette Nakamura-Tanaka-Utsunomiya. På den tiden fick upp till tre oberoende kometupptäckare ha sitt namn i kometen men antalet namn och upptäckare gav upphov till inflation så en ny namnstandard antogs år 2004.

/Timo K

Om man istället ska gå till den andra ytterligheten, nämligen riktigt korta kometnamn, så undrar jag om det finns något kortare namn än Abe, en fin komet som upptäcktes 1970 av den japanske amatörastronomen Osamu Abe. Han föddes 1950 och var således bara 19 eller 20 år, senare blev han forskare inom området snö och is.

På sätt och vis, om man ska vara vitsig, består ju namnet bara av två bokstäver, de två första: A och B.

M v h
Hans Bengtsson

Jag har faktiskt hittat kortare kometnamn, Li! Det är kometerna C/1998 Y2 (Li) och C/1999 E1 (Li) och Weidong Li är förmodligen också av kinesiskt ursprung. Jag har obsat "kometnamnen", C/1999H1 (Lee). Samt en annan SWAN-komet som delar namnet med koreanen Dae-am Yi, C/2009F6 (Yi-SWAN)!

/Timo K