LRGB frågor till er proffs! HJÄLLLP!

[GAIS]

Som ni vet hat jag just blivit en LRGB snubbe = mycket att lära.


Fråga 1)
Jag kör L bin 1x1 och RGB bin 2x2. Enligt uppgift finns det liten anledning att köra RGB i bin 1x1.
Istället är det smartare att lägga tiden på L bilderna istället.
Rätt?, även med Kodak chip?

Fråga 2)
Idag tar jag t.ex en sekvens enligt följande:
L bin 1x1 20x5min
R bin 2x2 10x2,5m
G bin 2x2 10x2,5m
B bin 2x2 10x2,5m
Är det smartare att köra även RGB i 5m iställtet för 2,5m och istället kanske minska antalet subbar?

Fråga 3)
Om man kör Ha som L - hur mycket längre sub samt total exponering krävs i jämförelse med L?

Fråga 4)
När jag skapar en LRGBbild i CCDStack skalas RGB (bin 2x2 subbarna) upp 100%, alltså till samma storlek som L subbarna (bin 1x1).
I Maxim sker med automatik det motsatta, alltså L filerna skalas ner till RGB subbarna storlek - bilden blir 50% mindre.
Sannolikt ger Maxims lösning mindre brus, men en 50% mindre bild.
Av logiska skäl känns CCDStacks lösning trevligare (varför skall man annars köpa ett stort chip?).
Vad är bäst rent bildmässigt?, uppskalning i CCDStack ger ju större stjärnor på RGB subbarna - dock ser det alldeles prima ut när väl färgbilden är skapad.

Fråga 5)
Här väljer man lämplig exponeringstidsratio mellan L och RGB?
Idag köra jag enligt "fråga 1" ovan. Typ L 50% av totala tiden och RGB delar på resten.
Kommentar?

Fråga 6)
Är det smart att köra samma exponeringstid och antal subbar på alla RGB subbar (alltså per färg)?
Jag fattar att svaret beror på vad man skall fota, men anledningen till min fråga kommer från DSLRvärlden där ration inte är samma i en Beyer Matrix (50% grön samt 25% röd och dito blå).
Skall man köra samma ratio även med LRGB foto som basis?

Fråga 7)
Är det smart att montera in ett UHC (light polution filter) som sitter framför sensorn.
Alltså LRGB + UHC?
Jag har bra erfarenhet av UHC/CLS filter från DSLRvärlden, men kan man applicera denna ide även i LRGBvärlden?
Om inte annat blir detta mycket glas fotonerna skall passera vid varje exponering, men och andra sidan kan man göra längre subbar och därmed lägre S/N ratio.
Kör någon såhär?

Fråga
Denna fråga bygger på "fråga 7". Iställtet för UHC kör man lämpligen Ha som L - då finns knappast Light pollution problem.
Men Ha kräver sannolikt klart längre och fler exponeringar än L+UHC.
Kommentar?

Fråga 9)
Varför går jag inte och lägger mig?

Fråga 10)
När ni guidar, vad kör ni EQ6 samt HEQ5 användare för uppdateringsintervall vid guidning.
Jag har kört jäkligt kort (0,5s), men upptäckte att det blev klart bättre med 2s (rundare stjärnor).
Troligen har jag jagat seeing. Frågan är vad är en bra tid?, Vad kör ni?
Tiden beror självklart på monteringens kvalitet (ju längre tid ju bättre borde det vara) - därav är frågan riktad till SkyWatcher användare.

Fråga 11) Näst SISSSSSSTA
Har någon EQ6/HEQ5användare EQMODerfarenhet?

Fråga 12) SiSSSSSTA
I Maxim upptäckte jag hur trevligt det är att använda PinPoint (samt GSO 1.1 katalogen) för att hitta var man är på himmelen.
Men jag fattar inte hur jag enkelt centrerar objektet som t.ex just nu ligger nere till vänster i bilden.
Logiskt känns att man syncar objektet, gör en ny Goto - och nu borde det ligga centrerat, eller?.
Hur fanken gör man?
Är problemet att SkyWatchers montering inte supportar sync fullt ut? (EQMOD gör), eller har jag missuppfattat hur man gör?


Hoppas på bra svar inom kort.

P.S Känns konstigt att jag inte funnit svar på ovan då jag plöjt rätt många dedicerade böcker den sista tiden om just LRGB D.S

//Mattias

[GAIS]

Två till:

1) Tar ni bort t.ex. gradienter i LRGB stackarna innan ni skapar en färgbild?
Har ni andra trix innan ni gör en färgbild?

2) Kör ni normalize på LRGB stackarna innan ni skapar en färgbild?

[Terje]

1:
Rätt anledningen är att färgen på objekten normalt inte varierar så otroligt mycket och snabbt, vad som varierar är ljusstyrkan, dvs luminanskanalen, därför är det bättre att om man inte har oändlig tid köra bin 2x2 på färgerna och då få ett betydligt bättre signal/brus förhållande på färgen.

2:
Beror på objektet, det bästa är att ta en kortare säg som du har 2,5 minuters bild och se vad du får för nivåer i bilden

3:
Varierar med objektet, bäst är att testa sig fram på samma sätt som ovan.

4:
Låter inte för mig bekant alls, går säkert att ändra inställning i hur maxim stackar, personligen tycker jag nog att det är bättre att göra kombinationen av L och rgb i photoshop se bara till att dom är ordentligt allignade innan.

5:
Detta är nog en bra startmodell, sen kan det efter att du har tagit tillräckligt mycket färgdata vara bättre att kräma på med större andel luminans.

6:
Det vanliga är nog att köra samma exponeringstid för alla färgkanaler, eventuellt kan man korrigera lite om känsligheten på chipet varierar markant.

7:
Tror inte detta fungerar så bra, men kanske kan hjälpa lite på framförallt luminans om man har mycket lättfiltrerade ljusföroreningar detta är dock rena spekulationer.

8:
Ha kör du enbart som luminans på nebulosor (emmisionsnebulosor) eller som en del i en smalbandsbild SII/Ha/OIII
med smalbandsfilter har du inga problem med de ljusföroreningar som ett uhc filter kan göra något åt.

9:
För att du som jag är nattuggla...

[Timo]

Mattias,
Terje har gett en del bra svar, har inte riktigt tid att läsa allt just nu.
Men fråga nr 6. För att du skall få de rätta färgerna i dina stjärnor så att inte alla blir vita (läs utbrända) bör du "väga in" exponeringen först.
Michael Stauning har en bra redogörelse för hur du man gör :
http://www.flight.dk/michael/messier/Vejled/G2V.htm
Detta är något många inte bryr sig om men resultatet talar för sig själv !
Man kan visst kompensera detta delvis via Maxim men jag har inte hunnit jämföra resultatet för att se en eventuell skillnad.
Själv tänker jag så här : Ingår det ex. 10 punkter för att ta en astrobild så är jag noga med alla. Jag sk...r inte i en av dom.
Kanske därför min produktivitet är låg hmmmm.
Timo

[Terje]

Nu orkade jag inte läsa igenom en länken eftersom den var på grötig utrikiska men om jag inte misstar mig så är poängen att kalibrera vitt mot en solanalog stjärna, men detta anser jag är fullkomligt fel. vad vi gör är att titta på stjärnorna direkt. Om vi ser lite på vår närmsta G2V stjärna utan massa filter etc (vilket man ju skall vara försiktig med att göra men det vet ni ju) så lägger man direkt märke till att den inte är vit... den är gul. om du går ut en mulen vinterdag och ser hur ett vitt papper ser ut och jämför med en solig sommardag så är det vitare den mulna dagen, den mulna vinterdagen kan papperet tillochmed få en blå anstrykning, en lätt mulen sommardag ger antagligen det mest vita ljuset.
Anledningen? Färgtemperatur soljuset direkt från solen har en färgtemperatur på ungefär 6000K den mulna vinterdagen över 20000K och kanske runt 10000K eller så den mulna sommardagen
jämför detta med spektralklasserna. Den mulna vinterdagen motsvarar ungefär en O5 stjärna dessa är markerat blåvita, den mulna sommardagen är ungefär en A0 en definitivt vit stjärna medans solen som vi sagt är visuellt gul... varför då envisas med att sätta solanaloger som vita??? jag vill att solanaloga stjärnor på en bild faktiskt skall vara solanaloga och därmed gula.

[Timo]

Mina G-stjärnor blir inte riktigt vita utan med en dragning åt gult. Den gula färgen är svårare att få fram då den är så svag i sig.
Däremot om jag inte riktigt lyckats med vägningen så kan jag väga en gång till i Maxim vid stackningen.
Man får inga eller mindre översatureringsdefekter så här jämfört med att köra samma exponering och sen försöka rätta till det efteråt.
Kanske lite petigt men är man noga så är man.
Åtminstone så skall jag försöka göra det på alla mina bilder. Smaken är delad som sagt...
Timo

[Bengt]

Själv använder jag alltid photoshop för ihopslagning till LRGB. Sen balanserar jag med info värde i svärtan . Brukar mer vara bakgrunden som är problemet snarare än stjärnornas färg.

Maxim.dl tycker jag är hopplöst för LRGB ihopslagning . Blir sällan bra för mig.

Försök kör så långa subbar du kan är mitt råd . Framförallt i smalband. Bruset minskar markant i slutbilden.

Jag brukar köra guidern på runt 0.8-0,9


Bengt

[Starsoft]

Hej på er

Det var en massa intressanta frågor som redan fått bra svar men en kommentar vill jag göra.

Jag kör L bin 1x1 och RGB bin 2x2. Enligt uppgift finns det liten anledning att köra RGB i bin 1x1.

Som med det mesta inom astrofoto så får man göra en kompromiss, nackdelen med att köra RGB bin 2x2 är att man måste ha två kompletta uppsättningar kalibreringsbilder. Visst kan man fuska betydligt mer när det gäller kalibreringsbilder för RGB men vill man utnyttja exponeringstiden maximalt så bör man nog satsa på seriösa kalibreringsbilder. Beroende på utrustning och metoder så kan det här med kalibreringsbilder vara mer eller mindre besvärligt men att det medför mera arbete är helt klar, en nackdel med bin 2x2 alltså.

Frågan blir då om fördelen med bin 2x2 uppväger merarbetet? Avsikten med bin 2x2 är huvudsakligen att minska mängden brus i bilden och därigenom göra det möjligt att nå samma resultat som med 1x1 men med kortare exponeringstid. Det man ska jämföra är en bild som är binnad 2x2 i kameran på ccd sensorn eller en 1x1 bild som är binnad 2x2 i efterhand med mjukvara i datorn för att nå motsvarande brusreduktion.

Skillnaden i brus mellan de två bilderna uppstår genom att 1x1 bilden som binnats i datorn har summan av 4 enheter utläsningsbrus per resulterande pixel i stället för bara en enhet utläsningsbrus per pixel som den bild som är 2x2 binnad redan i kameran har. Det här betyder att den bild som binnas i efterhand i datorn har dubbelt så mycket utläsningsbrus som den som binnats i kameran, frågan är då hur stor eller liten inverkan det har på slutbilden?

Om den ökade mängden utläsningsbrus i 1x1 bilden som binnas i datorn har någon betydelse beror på hur stor den mängden brus är i förhållande till det brus i bilden som orsakats av andra källor. I en välexponerad bild under svensk himmel ska den helt dominerande bruskällan vara orsakad av ljuset från himlen och det objekt man fotograferar, det bruset ska vara många gånger större än det utläsningsbrus som orsakas av en modern ccd kamera. Ett tänkbart undantag blir då när man använder smalbandsfilter som kraftigt dämpar ljusbruset i bilden och därigenom kanske gör att binning kan löna sig. I och för sig använder man då normalt avsevärt längre exponeringstider så det kanske är så att det termiska bruset i stället domierar då.

Skillnaden mellan att binna i kameran eller datorn borde vara enkel att mäta för någon som har lust, men jag gissar att resultatet blir att 1x1 eller 2x2 inte går att skilja åt om bilderna tagits vid samma tillfälle och 1x1 bilden har binnats i datorn, därför har jag aldrig brytt mig i att hålla på med bin 2x2, men jag kan ha fel. En annan konsekvwens av bin 2x2 är att man får kortare nedladdningstid men den bör vara så kort ändå i förhållande till exponeringstiden att det saknar betydelse.

Utläsningsbrus är det brus som elektroniken i kameran genererar varje gång en pixel hämtas från bildsensorn. Man kan också behöva ta hänsyn till att många bildsensorer inte klarar att samla ihop ljuset från 4 pixlar i en och att man därigenom förlorar dynamik vid binning.

Anders

[GAIS]

Tack för all input - testar i skrivande stund att köra rubbet 1x1 för att se resultatet.
Personligen tror jag på en dansk input:

Då M51 är rätt liten på min f7 och 2048x2048 chip förlorar man skärpa/upplösning vid bin 2x2.
En lösning är barlow - men jag tror inte på ide'n generellt då istället en massa andra problem kan uppstå.
Dessutom kör jag dedicerad flattener, så att byta till barlow ibland känns halvkul tids- och kalibreringsmässigt (chip to flattener).
Nattens resultat få ge svaret.

Din (Anders) kommentar beträffande kalibrering är väl inga större problem.
Jag har saftiga kallibreringsbibliotek (dark o bias) så där förlorar jag ingen tid.
Flats är heller inga problem då det inte tar längre tid än idag (se tidigare tråd beträffande mitt "flatpapper")

Fick förövrigt PinPoint att funka - fick göra en manuel kalibrering - sen funkade det fint.
PinPoint måste vara det bästa som hänt inom astrovärlden på mycket länge - hur kunde jag missat det? (Tack Robert!).