Det ligger i intresset för mig att veta om jag ens kan göra ett seriöst försök att fota eller om objektet jag ger mig på är för litet. Dessutom brukar jag själv få den frågan av de många deep sky fotografer som jag känner. Omvänt kan jag säga att om jag ökar förstoringen för mycket så får jag för lite signal och kanske får väldligt låg fps vilket vid dålig seeing inte blir något vettigt resultat att stacka ihop överhuvudtaget. Det är så få kvällar och så lite tid som jag kan mixtra med massor av olika inställningar speciellt planetfoto på planeter i de inre delarna av solsystemet som bara syns korta tillfällen i samband med solnedgång eller soluppgång.Peter R wrote: Stoffe, du frågar ofta vilken sampling vi använder. Jag har heller ingen aning vad jag använder, fast jag kan troligtvis räkna ut det men vari ligger intresset?
Inom planetfoto finns det enligt mig andra faktorer som spelar mycket större roll och jag anpassar förstoringen och framerate till seeingen från gång till gång. Enligt mig är det bättre att skaffa sig egen erfarenhet genom att nöta även om det tar flera år och inte bry sig så mycket om teorin.
/*Peter R
Ser jag att någon fotat t ex Merkurius med en kamera med 5,6 my pixelstorlek på 6000 mm brännvidd, ja då vet jag att den kommer att bli ungefär samma antal pixlar stor på min skärm med min utrustning om jag använder min kamera med 3,75 my pixlar och 4000 mm brännvidd. Då matchar jag samma sampling. Det är därför jag frågar om sampling, använder man dessutom FireCapture som videofångst program så får jag dessutom allt uträknat åt mig i realtid och kan lätt jämföra andras resultat och kan snabbt lära mig om vad som är lämpligt för mig att använda när jag själv vill göra ett försök. Det är även en del av mina förberedelser för att kunna få ett bra resultat. Förstoringen har för mig har enbart för mig att göra om det är bra eller dålig seeing precis som du oxå påpekat, låg förstoring innebär mer signal och då ökar antalet bilder per sekund vilket ger en bättre chans att lyckas frysa de korta tillfällen då det kan vara lite bättre seeing. Den största faktorn för planetfoto är enligt mig den begränsade seeingen vilket man har tur eller otur med att fånga eller inte fånga. Sen vill jag att all utrustning ska vara i så bra intrimning som möjligt och kan jag göra något för att nå bättre resultat som t ex alla funktioner som jag använder i FC så gör jag gärna det för att lyckas bättre. Vissa har varit helt avgörande för mig för att ställa fokus och andra har varit helt oumbärliga för att få planeten att ligga kvar i synfältet när jag sitter och fipplar med fokusinställningarna vilket oxå är en av de svåraste bitarna.
Med andra ord, sampling talar om hur stor bilden blir på skärmen i antal pixlar. F-tal kan man oxå nämna men då måste man oxå tala om hur stor apertur man har och hur stora pixlar ens kamera har för att veta hur stort objektet blir i enheten pixlar på skärmen. Jag kommer att fortsätta att ange sampling och apertur i mina bilder och tycker det är ett mycket bra och tydligt mått på min utrustning. Givetvis borde jag ange både apertur, sampling och f-tal för att vara extra tydlig.
Min slutsats är att för mig personligen går det ut på att skaffa mig erfarenhet för att ta bättre bilder, jag delar dessutom gärna med mig av det jag själv lärt mig till andra precis som jag lär mig mycket av andra. Vi är så få som planetfotar och det det bara kul om vi blir fler och om jag själv kör fast så frågar jag gärna efter hjälp. Jag håller helt och hållet med att det är kraftig översampling som gäller för att kunna ta bra planetbilder, jag är inte helt på det klara med hur den teoretiska delen fungerar med diffraktionsbegränsningen för planetfoto men jag tycker det är intressant med teorin bakom.
