Visuell observation av M64 och Jupiter med månar.
Posted: 2018-05-05 12:02:37
M64 och Jupiter med månar
2018-05-05
Mellan 0:00 och 1:30.
59°12'43"N
18°18'03"E
Skywatcher 130p
M64
Jupiter var egentligen högst upp på listan för kvällen och därefter NGC 7023. Eftersom Jupiter dolde sig bakom några träd började jag med NGC 7023 (Iris-nebulosan). Huset samt många höga träd blockerar vyn mot norr, men det finns ett hål mot nord-nordost. Med Stellarium hade jag räknat ut att det mest troligt skulle gå att få fri sikt efter ca kl. 23. Övriga nebulosor tycks vara förlorade eftersom dom, åtminstone så här års, ligger alltför lågt för att kunna observeras från den här platsen.
Jag misslyckades totalt att lokalisera den. En kontroll av alignment mot Vega och Arcturus visade att jag borde ha landat på rätt plats. Jag gick tillbaka till NGC 7023 och panorerade fram och åter i området med ett 25mm okular i. Nej, det gick inte. Troligen är den för ljussvag för att jag ska kunna plocka upp den med det här teleskopet.
Jag vände teleskopet mot söder och började nerifrån med M104. Träd blockerade sikten. Från M49 och uppåt var det fri sikt så jag började jobba mig upp mot M101. Det blev bom på både M49 och M87. Kanske hade jag för bråttom.
När turen kommit till M64 fick jag träff. Först var det mycket svårt att till en början ens urskilja formen. Gissningsvis hade ögonen ännu inte anpassat sig till mörkret. Dessutom, TV-ljus från vardagsrummet störde och så även ljus från himlen i väster där det finns tätare bebyggelse och gatubelysning.
Det tycktes som om jag betraktade den lite snett uppifrån. Jag hittade den med ett 25mm okular och kunde även urskilja den med ett 10mm. Med en 2x barlow plus 10mm blev det kämpigt. Det gick inte att se tillräckligt mycket för att kunna ställa in fokus.
När TV:n slogs av gick det bättre. Efter en stund lyckades jag ställa in fokus med barlow plus 10mm. Jag växlade mellan enbart 10mm och 10mm plus barlow ett par gånger och fick vid varje byte trixa med fokuseringen. Jag kämpade mot “eyepiece-blackouts” och obekväm position vid teleskopet. Jag hade inte dragit ut benen tillräckligt mycket för att få en vilsam placering av okularet. Dessutom noterade jag att slöjmoln nu dragit in över himlen i norr, vilket triggade lite av en bråttomkänsla.
Den var otroligt svår att se. Flyttade runt den i okularet lite men kunde inte få en bättre vy. En mycket ljussvag stjärna strax nedan samt en till något lite längre bort ovan.
Efter en stund såg jag att om jag flyttade ögat lite så växlade en av stjärnorna mellan “pinpoint” och en mer diffus skiva. Genom att positionera ögat precis rätt kunde jag se tillräckligt för att bättra på fokus. Efter kort stunds studerande kom sambon ut med jycken för kvällskissen.
Jag gjorde några tafatta försök att pejla in M94, M63, M106 samt M51. Det hela slutade med att jag kunde konstatera att jag inte kunde nå M101 eftersom teleskopet då skulle ta i stativet.
Jupiter
Jupiter hade nu börjat titta fram mellan grenarna så jag tog helt sonika hela riggen och flyttade den till en lite bättre plats.
Det gick lätt att se minst fyra månar, kanske fem eller till och med sex. Banden gick dock inte att urskilja. Inte ens med 10mm samt 2x barlow. Den såg mest ut som en smutsvit skiva. Men att flera av dess månar skulle kunna ses så tydligt var en mycket trevlig överraskning!
Jag har tre saker på listan att fixa; kontrollera kollimering av teleskopet, lokalisera nästa observationstillfälle till en bättre plats samt fixa åtminstone ett okular av bättre kvalitet än de jag har.
/Micke
2018-05-05
Mellan 0:00 och 1:30.
59°12'43"N
18°18'03"E
Skywatcher 130p
M64
Jupiter var egentligen högst upp på listan för kvällen och därefter NGC 7023. Eftersom Jupiter dolde sig bakom några träd började jag med NGC 7023 (Iris-nebulosan). Huset samt många höga träd blockerar vyn mot norr, men det finns ett hål mot nord-nordost. Med Stellarium hade jag räknat ut att det mest troligt skulle gå att få fri sikt efter ca kl. 23. Övriga nebulosor tycks vara förlorade eftersom dom, åtminstone så här års, ligger alltför lågt för att kunna observeras från den här platsen.
Jag misslyckades totalt att lokalisera den. En kontroll av alignment mot Vega och Arcturus visade att jag borde ha landat på rätt plats. Jag gick tillbaka till NGC 7023 och panorerade fram och åter i området med ett 25mm okular i. Nej, det gick inte. Troligen är den för ljussvag för att jag ska kunna plocka upp den med det här teleskopet.
Jag vände teleskopet mot söder och började nerifrån med M104. Träd blockerade sikten. Från M49 och uppåt var det fri sikt så jag började jobba mig upp mot M101. Det blev bom på både M49 och M87. Kanske hade jag för bråttom.
När turen kommit till M64 fick jag träff. Först var det mycket svårt att till en början ens urskilja formen. Gissningsvis hade ögonen ännu inte anpassat sig till mörkret. Dessutom, TV-ljus från vardagsrummet störde och så även ljus från himlen i väster där det finns tätare bebyggelse och gatubelysning.
Det tycktes som om jag betraktade den lite snett uppifrån. Jag hittade den med ett 25mm okular och kunde även urskilja den med ett 10mm. Med en 2x barlow plus 10mm blev det kämpigt. Det gick inte att se tillräckligt mycket för att kunna ställa in fokus.
När TV:n slogs av gick det bättre. Efter en stund lyckades jag ställa in fokus med barlow plus 10mm. Jag växlade mellan enbart 10mm och 10mm plus barlow ett par gånger och fick vid varje byte trixa med fokuseringen. Jag kämpade mot “eyepiece-blackouts” och obekväm position vid teleskopet. Jag hade inte dragit ut benen tillräckligt mycket för att få en vilsam placering av okularet. Dessutom noterade jag att slöjmoln nu dragit in över himlen i norr, vilket triggade lite av en bråttomkänsla.
Den var otroligt svår att se. Flyttade runt den i okularet lite men kunde inte få en bättre vy. En mycket ljussvag stjärna strax nedan samt en till något lite längre bort ovan.
Efter en stund såg jag att om jag flyttade ögat lite så växlade en av stjärnorna mellan “pinpoint” och en mer diffus skiva. Genom att positionera ögat precis rätt kunde jag se tillräckligt för att bättra på fokus. Efter kort stunds studerande kom sambon ut med jycken för kvällskissen.
Jag gjorde några tafatta försök att pejla in M94, M63, M106 samt M51. Det hela slutade med att jag kunde konstatera att jag inte kunde nå M101 eftersom teleskopet då skulle ta i stativet.
Jupiter
Jupiter hade nu börjat titta fram mellan grenarna så jag tog helt sonika hela riggen och flyttade den till en lite bättre plats.
Det gick lätt att se minst fyra månar, kanske fem eller till och med sex. Banden gick dock inte att urskilja. Inte ens med 10mm samt 2x barlow. Den såg mest ut som en smutsvit skiva. Men att flera av dess månar skulle kunna ses så tydligt var en mycket trevlig överraskning!
Jag har tre saker på listan att fixa; kontrollera kollimering av teleskopet, lokalisera nästa observationstillfälle till en bättre plats samt fixa åtminstone ett okular av bättre kvalitet än de jag har.
/Micke