First Light med 12 tums SkyWatcher GoTo

[Håkan N]

Jag såg på nyheterna att det skulle bli kallare och ett viss högtryck och sol dagtid i helgen.
Men jag åkte hem från jobbet igår ganska sent kring 10 och det var nåt i atmosfären, men såg en del stjärnor, men för dåligt och kallt tyckte jag att åka ut.
Idag tänkte jag ta med lilla 32 mm ut idag och se när stjärnorna tändas upp, och tog en längre skogs promenad men det var total smog, så inte en stjärna var synlig nu, men det kan ju kallna till i natt. Får se om man ska sätta klockan på ringning vid 3 tiden.
En sån där liten folded dob Bartels har på 13" är nog ganska perfekt för Svenskt bruk och även ta med sig på resor.
Han vecklade ut den och var igång på ett par minuter.
Rätt stor aperture men ändå en pytt mot 16-20" dobbar med fokal 4-5.5.
Inom astron i mitt läge vill jag blicka igenom allt som finns för att sedan se vad som passar bäst.
Just nu efter Stellafane är jag på aperture. Men det har sina sidor det.
Kommer ju fajtas med månen en del nu i Decemer på LaPalma då jag har tillgång till en Mead 16" bla.

Har du 12'an ute ni ikväll med ?

[timokarhula]

Nej, denna natten får vara lugn. Det är fullmåne utan tillräcklig lång stund med gryning.

/Timo K

[timokarhula]

I början av kvällen var det växlande molnighet så jag tog en chansning. Bar ut 12-tummaren och kalibrerade snabbt på Vega och Markab. Jag hade skrivit ut sökarkartor över anonyma planetariska nebulosor. Jag ville se planetären PK 119-6.1 (Humason 1-1) som låg i zenit i Cassiopeja. Objektet finns ju inte i databasen så jag valde en startstjärna i närheten. Det blev den 6.6 mag HD 2701. Därifrån stjärnhoppade jag 28' NW och sedan jämförde jag med kartan. En av stjärnorna såg oskarp ut med 188x förstoring. Det var PK 119-6.1! Dess fotografiska magnitud är 13.3 men såg ljusare ut visuellt. Diametern är 5 bågsekunder. Jag hann bara få två kortare tittar innan himlen mulnade helt igen. Jag stod och väntade i en halvtimme men molnen gav sig inte. Jag bar in grejerna men tur att jag hann utföra i alla fall en DS-observation i dessa 'sucker-holes' (amerikansk beteckning på små kortvariga molnrevor).

/Timo K

[timokarhula]

Det här är mitt tusende inlägg i Astronet.

/Timo K

[Björn]

Grattis

[magnahrl]

Kvantitet & kvalitè. Grattis!

Hälsningar,
Magnus

[Håkan N]

Timo !

Kör hårt.
Men köp inte teleskop med utsikter dito om månader med 'suckerholes/sky' bara !
Blir så jobbigt för oss övriga i diset ;-)

[timokarhula]

Hade åter igen en kul afton med 12-tums GoTo teleskopet. Andromedagalaxen låg perfekt till i söder. Tokig som jag är i globulärer så passerade jag drömgränsen 200 observerade klotformiga stjärnhopar inatt (alltså både galaktiska och extragalaktiska klothopar). Tror inte att det är många i världen som sett fler än jag! Alla de tre klothoparna i M31 var av visuell magnitud 15.5 och utmanande att se med 300x förstoring.

Sedan lät jag teleskopet gå till två "anonyma" planetariska nebulosor, Vyssotsky 1-1 i Cassiopeja och Minkowski 2-2 i Camelopardalis. Den sistnämnda var klart suddig och utbredd så det var lite konstigt att inte Herschels upptäckte den. Från ingenstans dök det upp moln och sabbade mitt observationspass så jag fick sluta i förtid.

/Timo K

[Torbjörn]

Låter som ett trevligt obspass! Det kommer att sluta med att du får hålla ett föredrag om vad man kan hitta för intressanta saker i M31

200 klothopar är en hel del...

/Torbjörn

[timokarhula]

Torbjörn, du är en mycket flitig observatör! Läste om din observationssession från förra natten i den andra tråden. Inatt under observationspasset gick jag inomhus för att hämta ett okular och kolla på stjärnkartan och under tiden hade mitt anteckningspapper blåst bort. Som tur var visste jag vilka klothopar i M31 som jag hade sett dittills (G58, G144 och G96). Åtminstone en gång hade detta hänt mig tidigare, den 22 januari 1994. Medan jag höll på och obsade galaxen NGC4047 i Stora Björn kom en kraftig vindpust och blåste iväg min AAVSO-karta och anteckningspappret. Jag försökte springa iväg efter pappret men jag hann inte. Två timmars observationer av sju galaxfält var bortblåsta. Har något liknande hänt er? För en timme sedan återfann jag nattens anteckningar i en buske, på andra sidan huset!

Min vän Kent Wallace från Kalifornien, en guru på planetariska nebulosor (>300 stycken med en C-8 på sitt samvete), berättade för mig att när han obsade den ringformiga solförmörkelsen utanför Geraldton den 16 februari 1999 så kom en liten virvelvind (willy-willy på väst-australiska) och slet loss sidan 23 ur hans Tirion Sky Atlas! Han kunde med kikaren följa kartsidan stiga upp till himlen under flera minuters tid! Här nedan syns exempel på lite större willy-willys.

https://www.youtube.com/watch?v=u0_yB1BEUTw" onclick="window.open(this.href);return false;
https://www.youtube.com/watch?v=f0n4X1loKe4" onclick="window.open(this.href);return false;

/Timo K

[Torbjörn]

Ja det var fullt ös med obsandet i natt, det var riktigt lyckat Jag har aldrig råkat ut för att bli av med anteckningar på det viset för jag antecknar i en loggbok, en vanlig linjerad skrivbok i A4-format. Däremot så hade vinden bläddrat i boken i natt så jag började skriva på fel ställe, ca 4-5 sidor längre fram i boken. Utprintade kartor är ju en sak om de flyger sin kos men anteckningar är ju inte alls roligt.

Hur bra skall man anse att SQM-L 21,14 är? Det var vad jag hade på Rossö, samt en väldigt mörk och fin sydhorisont vilket var en förutsättning för många av de obsar som jag gjorde.

/Torbjörn

[timokarhula]

Jag tycker att SQM-L 21.0 är mörkt. Då kan jag se till magnitud 6.5+ med blotta ögat. SQM-L 21.5 anses som 'true-dark' och då kan man se i princip de svåraste och ytljussvagaste objekten. Gränsmagnitud >7.0. Vid SQM-L 22.0 (har aldrig uppmätt det från Sverige) finns inga som helst ljusföroreningar i någon riktning och gränsmagnituden >7.5. Sjunde himlen med andra ord.

/Timo K