Mars - Peter Rosén

[Peter R]

Ny bild i galleriet
Objekt: Mars
Exponering: ca 4.200 bilder
Fotograf: Peter Rosén
Teleskop: OO-CT 250 f/4,8
Kamera: DBK41AF02
Kommentar: Det blev oväntat klart väder i Stockholm i natt så jag avslutade på Mars som nu har vuxit till 7,8" och stod på ca 25° höjd.
Ett blåaktigt sken som sträcker sig på höger sida från den norra iskalotten kan vara molnslöjor.
Likaså verkar regionen ovanför de 4 stora vulkanerna, med Olympus Mons i mitten, vara täckta av moln.
I så fall har de spridit sig rejält sedan början av månaden.

/*Peter R


Klicka for att se stor version av bilden

[hansg]

Stiligt Peter, Mars börjar arta sig!

[Torbjörn]

En riktigt fin Marsbild, nu kliar det i fingrarna att försöka själv någon tidig morgon
Jag gjorde ett försök i december men det blev totalt kass pga den defekta barlowlins som jag använde.
Planeterna kommer att avlösa varandra framöver
Mvh/Torbjörn

[Oortcloud]

Riktigt snyggt! Ser väl ut som lite moln.

Martin

[Peter R]

Det tog lite tid men nu har jag fått en bekräftelse på att det verkligen är molnformationer över vulkanerna i Tharsis-regionen och att de dessutom har spritt sig ytterligare
http://alpo-j.asahikawa-med.ac.jp/kk14/m140124z.htm (bilden av Leo Aerts).
Kul att redan nu kunna följa molnens utveckling på Mars, när det inte är molnigt här nere vill säga

/*Peter R

[Peter R]

Ett tillägg till det som jag skrev tidigare och som kanske kan vara intressant för planetfotografer.
Den här bilden tog jag efter att ha avslutat ett flera timmars långt pass på Jupiter och förhållandena hade blivit riktigt dåliga så jag trodde verkligen inte att det skulle bli något användbart resultat.
Jag stackade flera sekvenser i 200% med drizzle teknik för att få upp planetens storlek, men flera såg inte alls bra ut.
Jag samplade upp bilderna ytterligare och försökte sedan kombinera dem i Photoshop med olika vägningar i de 3 kanalerna, skärpte och korrigerade färgbalansen.
Allting såg ganska dåligt ut tills 7:e eller 8:e försöket när allting plötsligt föll på plats. Därför tyckte jag också att det var viktigt att få en bekräftelse på att det var riktiga moln och inte någon bildbehandlingsartefakt.

Det kan vara intressant att jämföra Leos bild som jag länkade till på ALPO-Japan och min egen.
Han har kört med en C14 på f/27,5 dvs med ett fokalavstånd på nästan 9.800 mm med en ADC (atmospheric dispersion corrector) med en ljuskänsligare och snabbare kamera under optimala seeing-förhållanden och från sydligare breddgrader.
Mitt fokalavstånd var under tredjedelen med Mars lågt på horisonten och bedrövlig seeing.
Troligtvis ett lyckokast till viss del men jag tycker inte att det skiljer så värst mycket i upplösning mellan bilderna i slutändan.

Så här ser det ut i 3 steg:

Till vänster en av de bättre enskilda frames.
I mitten, stackning av ca 1.200 frames med drizzle-teknik och efterjustering i Photoshop.
Till höger den färdiga bilden efter uppinterpolering och stackning av flera sekvenser.

/*Peter R

20140117_041750 Steg.jpg (64.49 KiB) Viewed 4488 times

[AndreasW]

Hej Peter,

Med tanke på förhållandena du beskriver så har ju bilderna blivit kanon. Vore väldigt intressant att se vad du kan få för resultat med samma teknik men med bilder från en kväll med riktigt bra seeing.

Att använda drizzle vid planetfotografering var nytt för mig. När det gäller astrofotografering (både planet och deep sky) så inser man mer och mer hur mycket mer det går att få fram med rätt bildbehandling. Vad för program använder du när du stackar med drizzle?

När det gäller efterbehandling av den här typen av bilder har jag provat lite med att använda deconvolution (invers faltning om man vill hålla sig till svenska), använder Astra Image till det. Tycker att det ger lite bättre resultat och mer naturlig skärpa än waveletskärpning i tex Registax, samt att det är lättare att hitta rätt parametrar (i Registax känns det som man kan trassla runt hur länge som helst med alla justeringar). Har dock provat väldigt lite än så slutsatserna är preliminära.

/Andreas

[Peter R]

Hej Andreas,

Med tanke på förhållandena du beskriver så har ju bilderna blivit kanon. Vore väldigt intressant att se vad du kan få för resultat med samma teknik men med bilder från en kväll med riktigt bra seeing.

Det önskar jag också men de kvällarna då allting ser ut att vara helt stilla är ytterst sällsynta, jag kan påminna mig om kanske 2 st sedan 2005.

Att använda drizzle vid planetfotografering var nytt för mig. När det gäller astrofotografering (både planet och deep sky) så inser man mer och mer hur mycket mer det går att få fram med rätt bildbehandling. Vad för program använder du när du stackar med drizzle?

Jag kör ett Mac program som heter AstroIIDC som tyvärr har lagts ner. Drizzle 2x brukar ge ett markant bättre resultat på Solen och Månen för min del med bättre skala och skarpare detaljer. På planeterna kan det vara lite svårt att se förbättringen, men den finns där.
Martin H testade att köra drizzle i Registax men tyckte att resultatet blev sämre och tog mycket processorkraft.

När det gäller efterbehandling av den här typen av bilder har jag provat lite med att använda deconvolution (invers faltning om man vill hålla sig till svenska), använder Astra Image till det. Tycker att det ger lite bättre resultat och mer naturlig skärpa än waveletskärpning i tex Registax, samt att det är lättare att hitta rätt parametrar (i Registax känns det som man kan trassla runt hur länge som helst med alla justeringar). Har dock provat väldigt lite än så slutsatserna är preliminära.

Jag gör all efterbearbetning och skärpning i Photoshop. Men tack för tipset, det är bra att veta om jag en dag tar steget över till PC.

/*Peter R