Lyrid meteor shower - Lars Karlsson

[AstroFriend]

Stefan:
Vilken otroligt fin bild över havet, Vintergatan och en Lyrid meteor. Känns som en mycket mörk plats, vi kunde knappt se vintergatan även fast vår plats var mörk för att vara i Stockholm.

Bengt:
Tack, jo det är kul med hemsidan och kunna skriva ned sina saker. Man får då tid att fundera mer över vad man gör och vad man kan dela med sig av som andra kan ha nytta av. Bra träning för min kassa engelska också.

Tack för länken, jag la in den på slutet av sidan så de som vill gå djupare kan läsa där. jag skall själv också såklart läsa igenom den.

/Lars

[Datarolf]

En meteor till fastnade på bilderna när jag var ute tillsammans med Lars för att titta efter Lyriderna i lördags natt. Riktningen var ungefär densamma som den Lars har visat på bild, så jag misstänker att inte heller denna är en Lyrid. Det ljusstarka objektet meteoren siktar på är Jupiter och uppe till vänster i molnet finns Arcturus. Bilden är beskuren och tagen med mitt 14mm-objektiv, exponering 60s, ISO 800 bländare 4.

[Hans Bengtsson]

Den meteoren är värd att kolla närmare. Det gamla klassiska sättet är att rita in spåret på en karta med gnomonisk projektion (inga andra projektioner kan användas) och se om det i förlängningen bakåt korsar Lyridernas radiant. Här kan man hämta hem gnomoniska kartor:

http://meteore.uai.it/mappe.htm" onclick="window.open(this.href);return false;

Info om de gnomoniska kartorna:
http://www.imo.net/observations/methods ... /gnomonic/" onclick="window.open(this.href);return false;

Det är möjligt att man även i en del planetarieprogram kan fixa detta. Och det finns kanske sidor på nätet där funktionen finns (jag har inte hängt med på detta område)?

Mvh
Hans Bengtsson

[Datarolf]

Hej Hans!

Tack för länkarna till de gnomoniska kartorna. Jag gjorde en grov skattning av meteorspåret bakåt utgående från kartorna med Bootes resp Hercules och tycker mig hamna någonstans mitt mellan Lyran och Hercules, dvs ungefär i radianten för Lyriderna. Så det kanske var en Lyrid i alla fall!

Hälsningar

Rolf J

[Peter R]

Här i Stockholm var det klart så jag fotograferade under en timme, 01:27 till 02:30 (lokal tid), natten mellan söndag och måndag men fick inte med en enda meteor på bild. Däremot fastnade mängder med satelliter.

/*Peter R

Edit: fel tidsangivelse, ska vara 00:27 till 01:30.

[Hans Bengtsson]

Peter:

Hur gör du för att säkert skilja meteorer från satelliter?

När vi förr i tiden fotograferade meteorer för höjdbestämning använde vi vanligen 50 mm objektiv och Tri-X-film. Sedan höll vi visuellt koll på himlen och stängde omedelbart av kameran när en meteor kunde tänkas ha fastnat, samt antecknade. På så sätt kunde vi positionsbestämma meteoren genom att referera till stjärnspårets slut. På bilderna var det aldrig någon tvekan om vilka spår som var meteorer. De växlade bredd oregelbundet och hade mot slutet oftast en flash. När vi använde roterande slutare framför objektivet kunde man dessutom se hastigheten. Och satelliter var ju inte tillnärmelsevis lika vanliga då som nu.

På de vidvinkelbilder jag ser på nätet idag tycker jag det är mycket svårare att vara tvärsäker. Även en del meteorer tycks kunna producera ett till synes jämnbrett spår? Använder du satellitidentifikationsprogram för att sortera bort satelliterna? Eller kan du på originaldata se hur lång tid objektet tog på sig för att göra spåret (meteorer är ju mycket snabbare än satelliter)?

Mvh
Hans Bengtsson

[AstroFriend]

När man har vidvinkel på kameran så är det ganska lätt att urskilja de långsamma satelliterna, de kommer ju för det mesta med på flera exponeringar efter varandra, ungefär samma effekt som med den roterande slutaren du nämner men i annat syfte här. Vid svåra fall brukar jag rådfråga Björn Gimle, är det en satellit så vet han om det om han har position, plats och klockslag.

/Lars

[Rommen]

Eftersom jag Timelapsar så kan jag hur länge de syns på bilderna. Oftast är meteorerna bara med på 1 bild, men ibland så lyckas slutet komma med i nästa bild. Är de med på 3 bilder är det inte meteorer.

/Stefan

[Hans Bengtsson]

Hej!

Det är jag helt med på, vid timelapsing är problemet ur världen. Men om vi tittar på Rolfs bild (se ett tidigare inlägg i denna tråd) så funderar jag på om vi kan vara säkra på att spåret är en meteor och inte en satellit. Dvs enbart genom att titta på spårets utseende på denna bild, utan hjälp av satellitprogram. Skulle inte en satellit kunna åstadkomma ett sådant spår? Kanske inte, jag vet inte.

Mvh
Hans Bengtsson

[Peter R]

Hej Hans,

jag minns att du beskrev tekniken med roterande slutare för några år sedan och jag tyckte det var fascinerande men jag gör som de flesta andra och kör timelapse. Jag använder 180° fisheye och kör på 15-30 sekunders enhetsexponeringar och 1 sekunds intervall. De flesta satelliter kan då följas över flera bilder med ett litet avbrott emellan.
Om de uppvisar en flash så kan det lätt förväxlas framför allt som de kan visa på samma färgskala vilket jag tror är en digital artefakt som uppstår i kameran. Men om blixten avtar långsamt då vet man att det är en satellit.
Jag fångade en präktig sådan i slutet av min sekvens. Jag brukar använda CalSky för att identifiera satelliter om men den här har jag gått bet på så här långt så jag ska dubbelkolla kamerans tidsinställning.
Jag har lagt ihop 5 st 30 sek exponeringar. Här har satelliten rört sig genom Stora Björn (längst upp i bild) men var då osynlig, ner förbi polstjärnan. Lyran syns ner till höger

/*Peter R

[Hans Bengtsson]

Tack för info!

Man kan väl säga att timelapsetekniken med exponeringar 15-20 sekunder långa nästan helt löser id-problemet meteor/satellit. Men den roterande slutaren hade fördelen att den styckade upp meteorspåret i ett stort antal segment, vilket gjorde det möjligt att se vinkelhastigheten i varje enskild del av spåret. Och om meteoren fångats från minst två stationer kunde även den verkliga hastigheten i atmosfären beräknas. Det var/är en smart grej, konstruktionen visas här:

http://www.imo.net/docs/05equipment.pdf" onclick="window.open(this.href);return false;

Går det inte att timelapsa så att även meteorspår blir segmenterade, dvs med mycket kortare exponeringstider än några sekunder? Eller blir det ingenting på bilderna då? Jag är ute på djupt vatten nu ... kan bara visuell astronomi och inget om astrofoto!

Mvh
Hans Bengtsson

[AstroFriend]

Hej Hans,
Det är inget som hindrar att man har en roterande slutare framför linsen på en digital kamera vad jag kan se. Vill man lösa det direkt i kameran blir det svårare, verkar som den roterande slutaren arbetar med 50Hz, det är högre än video på 25fps. Det klarar inte den mekaniska slutaren och gör man det elektroniskt får man en utläsning vsrje gång med tillhörande utläsningsbrus.

Känns som om den roterande slutaren är bäst även här i den digitala åldern, eller möjligen en lcd slutare, men den har höga förluster och kanske mindre bra funktion i kyla.

Det här var bara en snabb fundering, kanske missade något.

/Lars

[Datarolf]

Hej!

Angående min molniga meteorbild så kollade jag just i arkivet om jag hade fler bilder i omedelbar sekvens, men eftersom det just var så molnigt då så är detta den enda bilden jag tog vid just detta tillfälle.

Jag lutar nog ändå åt att det är en meteor (man kan ju alltid hoppas!) eftersom spåret är så jämnt (satelliter brukar ge lite "blinkningar) och avslutas på ett sådant sätt som det gör.

Vänliga hälsningar

Rolf J

[AstroFriend]

Jag blev lite nyfiken på om inte jag också skulle se de här kometerna, efter lite mer noggrannare letande än förra gången fann jag den ena och möjligen en antydan till den andra. Det här är dock endast en 30 sekunder exponering så man kan inte ha så stora förväntningar.

Här är en karta med kometerna utmärkta för tidpunkten:

Här är bilden som jag lagt in texten på som ni ser om ni klackar på bilden så den kommer upp i full upplösning:

Jag skickade också upp bilden till Astrometry.net för en plate solve, men den står fortfarande och tuggar, kanske blev lite för svårt med en vidvinkel fisheye.


När jag gjorde detta så upptäckte jag möjligen två meteorer till:

Lågt vid horisonten.

Bedöm själva om det kan vara meteorer. Kunde inte se något på föregående eller efterföljande bilder, men det är svårt när de ligger så lågt.

De verkar också ha helt fel vinklar för att tillhöra Lyriderna.

/Lars

[Hans Bengtsson]

Hej!

Den första av dessa två spår kan kanske vara en lyrid, jag har inte kollat närmare. Du löser frågan enkelt genom att ladda hem den gnomoniska Brno-kartan 9:

http://meteore.uai.it/mappe/brno9.jpg" onclick="window.open(this.href);return false;

Skriv ut kartan. Markera på den meteorens spår, det räcker med en punkt vid meteorens början och en vid meteorens slut. Dra en rät linje mellan de två punkterna och upp mot Lyridernas radiant (alldeles vid kartans övre kant) och se om linjen korsar radianten plus minus några få grader. Observera att gnomonisk projektion är helt nödvändig för denna typ av meteorbestämning. Tänk också på att du vid utskrift av kartan måste se till att originalets förhållande längd/bredd behålls intakt.

Mvh
Hans Bengtsson