Hej!
Om jag ska förklara seeing på ett väldigt (och kanske alltför) kortfattat sätt:
För att se små detaljer på planetytor, för att upplösa täta dubbelstjärnor, osv, behöver man god seeing. Det innebär att man har liten luftoro, luften är inte turbulent. Ett krav för god seeing är vanligen att luften har fått färdas ostört (laminärt, icke-turbulent) ett bra stycke över jämnt underlag, som en havsyta. Jetströmmar är av naturliga skäl dåligt för seeingen, då har man ju kraftiga vindar på en viss nivå och således inte en enhetlig luftström i atmosfären.
För att se svaga stjärnor behöver man god transparens, dvs god genomskinlighet i atmosfären. Det har man ofta när luftmassan är torr. En torr luftmassa får vi i regel när luften har färdats över ett bergsområde och föhnat (torkat ut). Men det är då sällan som man har bra seeing, strömningen har ju störts av bergskedjan.
Alltså:
Det är sällan som vi i vårt land har både god seeing och god transparens samtidigt. Det kan man däremot ha om man befinner sig på toppen av ett högt berg nära ett hav, som på La Palma eller i Anderna. Därför läggs de stora observatorierna ofta på sådana ställen.
I Göteborg, där jag befinner mig, kan vi ha god seeing när luften kommer från Atlanten. Danmark är så platt att det inte stör mycket. Samtidigt är luften fuktig och ger inte så bra transparens. God transparens men ofta rätt dålig seeing får vi däremot när luften föhnat över de sydnorska bergen. Luften är då torr men orolig.
Tänk såhär:
Om det finns en massa rök i köket från en vidbränd biff, då har du dålig transparens. Men luften står stilla, så seeingen är kanske inte så kass. När du sätter på köksfläkten blir transparensen genast mycket bättre, men i gengäld får du en luftström som försämrar seeingen. Detta var en liknelse som väl inte håller fullt ut, men som kanske kan vara bra att tänka på ändå.
mvh
Hans Bengtsson
dobson
Re: dobson
Hans,
Antar det finns en del att lära i saken.
Så moln kan beskrivas som dålig transparens men ge bra 'seeing' ?
Just nu idag här är det bara moln så svarta inget syns.
Hur vet man på ex La Palma ( eller här en kanon natt ) att vid molnfritt att det ändå finns turbulens i luften.
Hur upplevs obsandet ?
Jag ska fråga astronomerna nu snart på Sahara Sky om detta. Jag har köpt men en sån där dosa från Astro Sweden man mäter mörkret med.
Man ska ju aldrig planera för mycket om framtiden, men betänker mig ett litet hus på La Palma vid pensionering, och där på plats kommer man väl få en del kanon nätter per år antar jag.
Antar det finns en del att lära i saken.
Så moln kan beskrivas som dålig transparens men ge bra 'seeing' ?
Just nu idag här är det bara moln så svarta inget syns.
Hur vet man på ex La Palma ( eller här en kanon natt ) att vid molnfritt att det ändå finns turbulens i luften.
Hur upplevs obsandet ?
Jag ska fråga astronomerna nu snart på Sahara Sky om detta. Jag har köpt men en sån där dosa från Astro Sweden man mäter mörkret med.
Man ska ju aldrig planera för mycket om framtiden, men betänker mig ett litet hus på La Palma vid pensionering, och där på plats kommer man väl få en del kanon nätter per år antar jag.
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: dobson
Hej!
Det finns inget som säger att man har bra seeing om det är mulet, under alla omständigheter har man ju då ingen nytta av det. Men ofta kan man hos oss ha den bästa seeingen lugna och smådisiga morgnar när man inte ser särskilt många stjärnor, när man har dålig transparens och dålig gränsmagnitud.
Min poäng är att man inte ska blanda ihop transparens med seeing, det är två olika saker. På ställen som La Silla, Mauna Kea och La Palma har man ofta både utmärkt seeing och transparens samtidigt.
Gränsmagnituden påverkas förstås inte bara av transparensen utan också av hur mörk himlen är. Och även god seeing är en gynnsam faktor eftersom man kan se svagare stjärnor om dom inte hoppar runt i synfältet.
M v h
Hans Bengtsson
Det finns inget som säger att man har bra seeing om det är mulet, under alla omständigheter har man ju då ingen nytta av det. Men ofta kan man hos oss ha den bästa seeingen lugna och smådisiga morgnar när man inte ser särskilt många stjärnor, när man har dålig transparens och dålig gränsmagnitud.
Min poäng är att man inte ska blanda ihop transparens med seeing, det är två olika saker. På ställen som La Silla, Mauna Kea och La Palma har man ofta både utmärkt seeing och transparens samtidigt.
Gränsmagnituden påverkas förstås inte bara av transparensen utan också av hur mörk himlen är. Och även god seeing är en gynnsam faktor eftersom man kan se svagare stjärnor om dom inte hoppar runt i synfältet.
M v h
Hans Bengtsson
-
timokarhula
- Posts: 1786
- Joined: 2006-11-09 07:56:28
Re: dobson
Jag har fått en del frågor, och jag har själv funderat över, varför man inte har byggt stora optiska observatorier i Western Australia där jag har blivit så kär i himlarna. Jag hävdar att ute i Nangerwalla, 10 mil längre inåt landet där jag obsade senast, är minst lika mörk som Mauna Kea, La Palma, you name it. Det finns absolut inga ljusföroreningar vid horisonten. Eventuellt kan man man ana (med indirekt seende) att den närmaste staden Geraldton (25,000 invånare) finns 120 km västerut. Det är där så mörkt som det kan bli på jordens yta vid klart väder. SQM-L 22.1 har jag uppmätt där när min gränsmagnitud med blotta ögat var 7.9.
Nu kommer frågan: Varför byggs inga optiska observatorier där? Den uppmärksamma läsaren noterar att här byggs ju radioteleskop-systemet SKA, (Square Kilometer Array) men det är en annan sak. Jo, seeingen är inte märkvärdig här! De få gånger jag tittade på Jupiter och Saturnus i februari berodde främst på planeternas höjd över horisonten. Bilderna var otroliga men lika bra planetbilder har jag sett från Sverige också. Astronomer jagar efter pyttesmå, bågsekundsmå galaxer och det kräver bra seeing. Det ger inte Nangerwalla eller Wicherina (mitt senaste ställe) trots platsernas sagolika mörker. Seeingen var alla nätter mediokra skulle jag säga. Det brydde jag mig inte så mycket om som DS-observatör.
/Timo K
Nu kommer frågan: Varför byggs inga optiska observatorier där? Den uppmärksamma läsaren noterar att här byggs ju radioteleskop-systemet SKA, (Square Kilometer Array) men det är en annan sak. Jo, seeingen är inte märkvärdig här! De få gånger jag tittade på Jupiter och Saturnus i februari berodde främst på planeternas höjd över horisonten. Bilderna var otroliga men lika bra planetbilder har jag sett från Sverige också. Astronomer jagar efter pyttesmå, bågsekundsmå galaxer och det kräver bra seeing. Det ger inte Nangerwalla eller Wicherina (mitt senaste ställe) trots platsernas sagolika mörker. Seeingen var alla nätter mediokra skulle jag säga. Det brydde jag mig inte så mycket om som DS-observatör.
/Timo K
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: dobson
Ordet seeing är egentligen rätt illa valt, det inbjuder till missförstånd. Något ord som hänför sig till luftoro (eller brist på luftoro) hade varit bättre rent pedagogiskt. Men nu är det som det är, vissa uttryck är så väl inarbetade att de får hållas kvar även om de inte är optimala.
Ett annat sådant ord är supernova. Man skulle ju kunna tro att en supernova är en undergrupp till novorna, men så är det ju inte. En nova är en typ av stjärna, en supernova en radikalt annorlunda typ. Historiska skäl, från tiden då man inte riktigt visste skillnaden, ligger bakom den olyckliga benämningen.
Och förresten är magnitudsystemet rätt knasigt. Om det hade konstruerats idag skulle ingen ens komma på tanken att låta skalan för intensitet vara omvänd! Speciellt kan det leda till den förvirrande situationen att "svagare än" betecknas med < av alla som sysslar med variabla stjärnor men ofta med > av astrofysiker som har andra specialiteter och ser saken rent matematiskt. En i ungdomen mycket aktiv variabelobservatör som hette Richter (hans obsar finns i AAVSO:s arkiv) lånade magnitudbegreppet när han skapade sin än idag använda skala för jordskalvens styrka. Men han var då smart nog att vända på skalan så att blev mera intuitivt förståelig. Högt värde betyder stort skalv.
M v h
Hans Bengtsson
Ett annat sådant ord är supernova. Man skulle ju kunna tro att en supernova är en undergrupp till novorna, men så är det ju inte. En nova är en typ av stjärna, en supernova en radikalt annorlunda typ. Historiska skäl, från tiden då man inte riktigt visste skillnaden, ligger bakom den olyckliga benämningen.
Och förresten är magnitudsystemet rätt knasigt. Om det hade konstruerats idag skulle ingen ens komma på tanken att låta skalan för intensitet vara omvänd! Speciellt kan det leda till den förvirrande situationen att "svagare än" betecknas med < av alla som sysslar med variabla stjärnor men ofta med > av astrofysiker som har andra specialiteter och ser saken rent matematiskt. En i ungdomen mycket aktiv variabelobservatör som hette Richter (hans obsar finns i AAVSO:s arkiv) lånade magnitudbegreppet när han skapade sin än idag använda skala för jordskalvens styrka. Men han var då smart nog att vända på skalan så att blev mera intuitivt förståelig. Högt värde betyder stort skalv.
M v h
Hans Bengtsson
Re: dobson
Allra mest ställer fenomenet inversion till det för en Deep sky observatör .Dessa ständiga dimbankar som lägger sig som ett lock över natthimmeln större delen av vintern här i Skåne .
Bästa kvällarna ge sig ut på deep sky jakt här nere är efter en ordentlig blåsig dag.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/inversion-1.28269
Bästa kvällarna ge sig ut på deep sky jakt här nere är efter en ordentlig blåsig dag.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/inversion-1.28269
Re: dobson
Hans, nu har jag en lurig fråga på G !
Du sa mera magnituder ( större teleskop ) har man att göra i tusen år ! Säkert !
Som jag förstår det större spegel får man mera magnitud, ser alltså ljussvagare stjärnor och då övriga objekt.
Men likväl med bra himmel och erfarenhet kan man få ut lika mycket ur en 12" som ev en 20" som ska vara mer än dubbelt så stor i ljusinsläppet på sämre himmel med oerfaren observatör.
Men vi ska inte gå in på toleranser här direkt som också kan ge en 'viss' magnitud förbättring även om du sa sånt är marginellt, men låt oss säga objekt som man lätt ser i ett mycket mindre teleskop typ ett hälften i ljusinsläpp som en 12".
Hur upplevs då detta objekt i okularet i en 20" vs ett 12" ?
Antar förstoringen kan man fixa så så det är lika stort i okularet på båda - korrekt ?
Men igen hur ser objektet ut, låt oss säga M13 som är ganska mycket ljus och en mindre objekt som M1 som inte är lika ljust.
Antar båda kan ses genom en mycket liten dob.
Vad jag vill åt här, får man mera 'upplevelse' i 20 tummarn ?
Timo sa han inte visste vs böttre toletans men en 20" hade han sett 'mer', men ner, vad menas då ?
Låt oss sedan då tillägga när vi väl är på väg här en supert tolerans i optiken i ett supert teleskop/konstruktion och superta okular samt i total kolliminering och att spegeln inte störs från backen ( typ uppvärmd betong från dagen som finns kvar in på natten ) och vi lägger till 22.0 himmel och bra seeing och transperans.
Hur blir objekten ?
Marginell skillnad ?
Jag vet om aperatur febern och antar en del har aperature som ex Howard Banish som älskar söka ljussva galaxer.
Hans 28 räcker inte längre åt honom ;-))
Jag förstår mera ljus in kommer man se ljussvagare objekt vs större spegel, men hoppas du/flera andra förstår min fråga.
I en kikare ser man ju lätt ex M13, och man kan säkert se M13 i en 25 mm kikare på bra himmel, och förstoringen är låg så objektet blir litet, men säg det kommer upp i okularet i full storlek hur det nu skulle gå till, men oavsett 25 mm eller 80 mm blir det ingen större rysare se objektet i dito kikare sas.
Det hit jag vill komma med de mindre kina dobbarna jag tittat in i vs ex Lockwood 20 tummarn jag såg på OSP som exempel via Ethos/paracorr.
Du sa mera magnituder ( större teleskop ) har man att göra i tusen år ! Säkert !
Som jag förstår det större spegel får man mera magnitud, ser alltså ljussvagare stjärnor och då övriga objekt.
Men likväl med bra himmel och erfarenhet kan man få ut lika mycket ur en 12" som ev en 20" som ska vara mer än dubbelt så stor i ljusinsläppet på sämre himmel med oerfaren observatör.
Men vi ska inte gå in på toleranser här direkt som också kan ge en 'viss' magnitud förbättring även om du sa sånt är marginellt, men låt oss säga objekt som man lätt ser i ett mycket mindre teleskop typ ett hälften i ljusinsläpp som en 12".
Hur upplevs då detta objekt i okularet i en 20" vs ett 12" ?
Antar förstoringen kan man fixa så så det är lika stort i okularet på båda - korrekt ?
Men igen hur ser objektet ut, låt oss säga M13 som är ganska mycket ljus och en mindre objekt som M1 som inte är lika ljust.
Antar båda kan ses genom en mycket liten dob.
Vad jag vill åt här, får man mera 'upplevelse' i 20 tummarn ?
Timo sa han inte visste vs böttre toletans men en 20" hade han sett 'mer', men ner, vad menas då ?
Låt oss sedan då tillägga när vi väl är på väg här en supert tolerans i optiken i ett supert teleskop/konstruktion och superta okular samt i total kolliminering och att spegeln inte störs från backen ( typ uppvärmd betong från dagen som finns kvar in på natten ) och vi lägger till 22.0 himmel och bra seeing och transperans.
Hur blir objekten ?
Marginell skillnad ?
Jag vet om aperatur febern och antar en del har aperature som ex Howard Banish som älskar söka ljussva galaxer.
Hans 28 räcker inte längre åt honom ;-))
Jag förstår mera ljus in kommer man se ljussvagare objekt vs större spegel, men hoppas du/flera andra förstår min fråga.
I en kikare ser man ju lätt ex M13, och man kan säkert se M13 i en 25 mm kikare på bra himmel, och förstoringen är låg så objektet blir litet, men säg det kommer upp i okularet i full storlek hur det nu skulle gå till, men oavsett 25 mm eller 80 mm blir det ingen större rysare se objektet i dito kikare sas.
Det hit jag vill komma med de mindre kina dobbarna jag tittat in i vs ex Lockwood 20 tummarn jag såg på OSP som exempel via Ethos/paracorr.
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: dobson
Hej!
Det är en hel del skillnad mellan 12 tum och 20 tum, men inte så stor skillnad som man kanske skulle förvänta sig. Varje ny tum gör inte så jättemycket skillnad när man börjar närma sig halvmetern. Det största teleskop jag observerat variabla stjärnor med var 24 tum, under några nätter 1971 hos min "mentor" som observatör, den legendariske franske amatörastronomen Maurice Duruy i Le Rouret i bergen ovanför Nice. Gränsmagnituden var då ca 16.2, vilket också Duruy själv brukade ha. Det är förstås en god gränsmagnitud men inte bättre än att den kan nås med moderna teleskop som är mindre än 24 tum, exempelvis 18 tum. Och med 60-tummaren på Mount Wilson brukade man inte nå djupare än så, på den tiden det teleskopet användes visuellt (i ganska ljusförorenad miljö, ska sägas).
Så det kan vara knepigt att nå ner mot magnitud 17 visuellt även med mycket stora teleskop. Jag tycker att 18 tum, som du har valt, är en rätt optimal storlek om du vill studera svaga deep-sky-objekt. Teleskopets fysiska storlek blir ju då inte så enorm att det hela blir ohanterligt. Jättelika monsterteleskop är alltför ofta avsedda som uppvisningsföremål snarare än praktiskt användbara instrument.
Men huvudprincipen är förstås att man ser mer med ett stort teleskop än med ett litet. Man kan också använda högre förstoring med ett stort teleskop, vilket ju är gynnsamt. Om du betraktar M13 med ett 18 tum så kan du upplösa hopen bättre än med ett 12 tum som står intill. Förutsatt att 18-tummaren är lika bekväm att observera med som 12-tummaren.
Hur fin upplevelse (wow-faktorn) man får med olika teleskop är helt individuellt och svårt att värdera. Många gånger kan väl stjärnhimlen vara allra vackrast för blotta ögat? För mig personligen blir wow-faktorn störst när jag ser något oväntat, en variabel stjärna som är mycket ljusstarkare (eller ljussvagare) än förväntat ger mig den upplevelsen snarare än det estetiska intrycket.
P.S.
Ett av de första objekt jag tycker du ska titta på med 18-tummaren är galaxen M51. Den spiralstruktur man i bästa fall kan ana sig till med mindre teleskop blir överraskande tydlig med ett teleskop i den storleksklassen om himlen är mörk. Ger onekligen en upplevelse!
M v h
Hans Bengtsson
Det är en hel del skillnad mellan 12 tum och 20 tum, men inte så stor skillnad som man kanske skulle förvänta sig. Varje ny tum gör inte så jättemycket skillnad när man börjar närma sig halvmetern. Det största teleskop jag observerat variabla stjärnor med var 24 tum, under några nätter 1971 hos min "mentor" som observatör, den legendariske franske amatörastronomen Maurice Duruy i Le Rouret i bergen ovanför Nice. Gränsmagnituden var då ca 16.2, vilket också Duruy själv brukade ha. Det är förstås en god gränsmagnitud men inte bättre än att den kan nås med moderna teleskop som är mindre än 24 tum, exempelvis 18 tum. Och med 60-tummaren på Mount Wilson brukade man inte nå djupare än så, på den tiden det teleskopet användes visuellt (i ganska ljusförorenad miljö, ska sägas).
Så det kan vara knepigt att nå ner mot magnitud 17 visuellt även med mycket stora teleskop. Jag tycker att 18 tum, som du har valt, är en rätt optimal storlek om du vill studera svaga deep-sky-objekt. Teleskopets fysiska storlek blir ju då inte så enorm att det hela blir ohanterligt. Jättelika monsterteleskop är alltför ofta avsedda som uppvisningsföremål snarare än praktiskt användbara instrument.
Men huvudprincipen är förstås att man ser mer med ett stort teleskop än med ett litet. Man kan också använda högre förstoring med ett stort teleskop, vilket ju är gynnsamt. Om du betraktar M13 med ett 18 tum så kan du upplösa hopen bättre än med ett 12 tum som står intill. Förutsatt att 18-tummaren är lika bekväm att observera med som 12-tummaren.
Hur fin upplevelse (wow-faktorn) man får med olika teleskop är helt individuellt och svårt att värdera. Många gånger kan väl stjärnhimlen vara allra vackrast för blotta ögat? För mig personligen blir wow-faktorn störst när jag ser något oväntat, en variabel stjärna som är mycket ljusstarkare (eller ljussvagare) än förväntat ger mig den upplevelsen snarare än det estetiska intrycket.
P.S.
Ett av de första objekt jag tycker du ska titta på med 18-tummaren är galaxen M51. Den spiralstruktur man i bästa fall kan ana sig till med mindre teleskop blir överraskande tydlig med ett teleskop i den storleksklassen om himlen är mörk. Ger onekligen en upplevelse!
M v h
Hans Bengtsson
Re: dobson
Under mitt första år som amatör bytte jag teleskop två gånger. Jag började med 4", fortsatte med 10" och avslutade med 16". Vid varje byte ska jag villigt erkänna att jag blev lite besviken. Precis som Hans skriver är inte skillnaden så stor som man kanske förväntar sig. Vid teleskopbytena hoppades jag till exempel att enkelt kunna se spiralarmarna i M51, men så visade sig inte vara fallet (observationerna gjordes under mag 6.0-himmel). Senare lärde jag mig att erfarenheten och det tränade ögat spelar betydligt större roll än vad jag då insåg. Det räcker alltså inte att ha teleskopiska muskler, man måste också veta vad man ska titta efter. Himmelskvaliteten är förstås också avgörande: 10" under mag 7-himmel vinner enkelt över 16" under mag 6-himmel.
Att det verkligen är skillnad mellan 10" och 16" insåg jag framförallt när jag började observera Hickson-grupper (dvs små, täta, ljussvaga galaxhopar). Av katalogens 100 nummer kunde jag se kanske tre-fyra med 10", medan jag har observerat de flesta av katalogens grupper med 16". På liknande sätt kom många ljussvaga nebulosor inom räckhåll med 16". Skillnaden i apertur märks också på ljusstarka objekt som Orionnebulosan eller M82 men skillnaderna är ändå subtila. Med den större aperturen blir det bättre stuns i objekten och man kan upplösa fler detaljer, men skillnaden är inte jätterstor.
Jag håller också med Hans om att 18" är en bra storlek. Man slipper stege, man kan fortfarande hantera det själv, och man får mycket teleskopmuskler att arbeta med. Om man sen har utrymme och resurser tror jag att man gör klokt i att hålla sig med flera teleskop. Jag använder fortfarande min 10"are för planet- och månobservationer, medan 16"aren främst kommer till användning för komet- och djuprymdsastronomi.
/Johan
Att det verkligen är skillnad mellan 10" och 16" insåg jag framförallt när jag började observera Hickson-grupper (dvs små, täta, ljussvaga galaxhopar). Av katalogens 100 nummer kunde jag se kanske tre-fyra med 10", medan jag har observerat de flesta av katalogens grupper med 16". På liknande sätt kom många ljussvaga nebulosor inom räckhåll med 16". Skillnaden i apertur märks också på ljusstarka objekt som Orionnebulosan eller M82 men skillnaderna är ändå subtila. Med den större aperturen blir det bättre stuns i objekten och man kan upplösa fler detaljer, men skillnaden är inte jätterstor.
Jag håller också med Hans om att 18" är en bra storlek. Man slipper stege, man kan fortfarande hantera det själv, och man får mycket teleskopmuskler att arbeta med. Om man sen har utrymme och resurser tror jag att man gör klokt i att hålla sig med flera teleskop. Jag använder fortfarande min 10"are för planet- och månobservationer, medan 16"aren främst kommer till användning för komet- och djuprymdsastronomi.
/Johan
Re: dobson
Man kan alltså säga det ger lite mera detaljer med lite större spegel om man lärts titta korrekt, och bra himmel är ju en förutsättning, ju bättre ju mer man ser. ( Fick min SQM box idag och hade 11.5 utanför verkstan kl 19.00 )
Men som jag förstår det är hoppet till en 40 tummare från 20" lika stort eller större som 10 till 20.
Men dessa blir ju i det närmaste obrukbara. Som Steve Swayzes 41" och fokal 4.5.. stod vid trädtopparna. Aldrig mer sa han till mig i somras men han ångrar inte åren med den. Iden var fokal 5 vs vs en liten sekundär men spegeln blev tur nog 4.5 ;-)
Men man kanske inte upplever objekten större i okularet sas ?
Jag tittade ju in i en 41 i Oregon men vädret var dåligt och tiden bara rann iväg, men han lovade mig se M13, men så blev det inte. Tog vinden in i övre korgen slogs man ner i marken sa ägarn..
Den var inte styrd utan en andre man fick så nere och sikta in genom sökaren, väl där uppe var man ganska sårbar och man kunde inte direkt puffa korgen åt nåt håll.
Den spegeln var tjock och kräver lång kyltid och jag tror toleransen var riktigt dålig, men antar en väl kall spegel en bra natt på DSO ger den säkert en upplevelse, men just way off !
Bartels nya 42" på f/2.6 ( tror jag ) i 'lowrider' utförande ska vara lätt och utan stege och komma in i hans gamla VW pickis dock. Spegeln är 19 mm tjock.. Han ska dra ut underdelen på ramper och vara startklar på 10 minuter säger han. Han ska inte ha den på stänger upp till övre korgen ( ? ) och det blir ju spider sekundär mm. spännande. En i Tyskland gör en 47" nu på 15 mm glas tror jag,,hmm.
Men inget för mig.
Jag skulle gärna ha satsat på en 15-16" bino men det blir bara för mycketkrångel i slutändan med 2 speglar och dubbla teleskop !
Nu blir det ju 18" ( f/4.0 ) men iden är halvmetern som jag anser jag klarar på ståhöjd ( f/3.5 ) Men det är ett framtids projekt.
Har dock fått in pris på 85 mm Zerodur klass 2.
( CTE Grades CTE (0 °C; 50 °C)* ZERODUR® Expansion Class 2 0 ± 0.100 ppm/K )
83 tusen plus moms och frakt och lättningen här i Sverige 160 tusen + moms ca.
Ratio 6;1 och ca 10 max 12 kg. Sedan tillkommer slipning till 1/10 wf pv per print och coating. Så det lär väl bli en halv miljon innan det är klart.
Jag tyckte mig se i Oregon 16" var populära i lite äldre plywood dobbar från de gyllne åren.
Min ide är väl lära sig vad ögat 'kan se' och en liten fick kikare, och en liten större med högre förstoring, en mellan på lägre förstoring, och en tripod dito och sedan ev en refractor i lite billigare format man snabbt kan ta ut och använda. Sedan ett teleskop att lära sig på ett till sedan jag vill satsa lite på. Detta ska ge mig upplevelser utomlands i kvalitetstid. Det är väl så min astro tanke är i det stora hela 'just nu'
Så det låter bra om man kan se lite mera detaljer även om det må bli marginella.
Men som jag förstår det är hoppet till en 40 tummare från 20" lika stort eller större som 10 till 20.
Men dessa blir ju i det närmaste obrukbara. Som Steve Swayzes 41" och fokal 4.5.. stod vid trädtopparna. Aldrig mer sa han till mig i somras men han ångrar inte åren med den. Iden var fokal 5 vs vs en liten sekundär men spegeln blev tur nog 4.5 ;-)
Men man kanske inte upplever objekten större i okularet sas ?
Jag tittade ju in i en 41 i Oregon men vädret var dåligt och tiden bara rann iväg, men han lovade mig se M13, men så blev det inte. Tog vinden in i övre korgen slogs man ner i marken sa ägarn..
Den var inte styrd utan en andre man fick så nere och sikta in genom sökaren, väl där uppe var man ganska sårbar och man kunde inte direkt puffa korgen åt nåt håll.
Den spegeln var tjock och kräver lång kyltid och jag tror toleransen var riktigt dålig, men antar en väl kall spegel en bra natt på DSO ger den säkert en upplevelse, men just way off !
Bartels nya 42" på f/2.6 ( tror jag ) i 'lowrider' utförande ska vara lätt och utan stege och komma in i hans gamla VW pickis dock. Spegeln är 19 mm tjock.. Han ska dra ut underdelen på ramper och vara startklar på 10 minuter säger han. Han ska inte ha den på stänger upp till övre korgen ( ? ) och det blir ju spider sekundär mm. spännande. En i Tyskland gör en 47" nu på 15 mm glas tror jag,,hmm.
Men inget för mig.
Jag skulle gärna ha satsat på en 15-16" bino men det blir bara för mycketkrångel i slutändan med 2 speglar och dubbla teleskop !
Nu blir det ju 18" ( f/4.0 ) men iden är halvmetern som jag anser jag klarar på ståhöjd ( f/3.5 ) Men det är ett framtids projekt.
Har dock fått in pris på 85 mm Zerodur klass 2.
( CTE Grades CTE (0 °C; 50 °C)* ZERODUR® Expansion Class 2 0 ± 0.100 ppm/K )
83 tusen plus moms och frakt och lättningen här i Sverige 160 tusen + moms ca.
Ratio 6;1 och ca 10 max 12 kg. Sedan tillkommer slipning till 1/10 wf pv per print och coating. Så det lär väl bli en halv miljon innan det är klart.
Jag tyckte mig se i Oregon 16" var populära i lite äldre plywood dobbar från de gyllne åren.
Min ide är väl lära sig vad ögat 'kan se' och en liten fick kikare, och en liten större med högre förstoring, en mellan på lägre förstoring, och en tripod dito och sedan ev en refractor i lite billigare format man snabbt kan ta ut och använda. Sedan ett teleskop att lära sig på ett till sedan jag vill satsa lite på. Detta ska ge mig upplevelser utomlands i kvalitetstid. Det är väl så min astro tanke är i det stora hela 'just nu'
Så det låter bra om man kan se lite mera detaljer även om det må bli marginella.
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: dobson
Hej!
En bra grej tror jag skulle vara att köpa detta ...
http://astro.astrosweden.se/sv/articles ... 0px-10-tum
... som kostar 6450 SEK, det finns i lager och levereras till din dörr förmodligen inom en vecka eller så. Tillsammans med dina Ethos-okular skulle du, tror jag, bli förbluffad över hur fantastiskt mycket du kan se jämfört med t.ex. Zeiss 20x60. Också perfekt träning inför kommande 18-tums dobson. Du kan ju då komma igång första bästa stjärnklara kväll med den helt avgörande processen att hantera ett dobson-teleskop, så att du snabbt och lätt kan ta dig till vilket objekt som helst på stjärnhimlen.
mvh
Hans Bengtsson
En bra grej tror jag skulle vara att köpa detta ...
http://astro.astrosweden.se/sv/articles ... 0px-10-tum
... som kostar 6450 SEK, det finns i lager och levereras till din dörr förmodligen inom en vecka eller så. Tillsammans med dina Ethos-okular skulle du, tror jag, bli förbluffad över hur fantastiskt mycket du kan se jämfört med t.ex. Zeiss 20x60. Också perfekt träning inför kommande 18-tums dobson. Du kan ju då komma igång första bästa stjärnklara kväll med den helt avgörande processen att hantera ett dobson-teleskop, så att du snabbt och lätt kan ta dig till vilket objekt som helst på stjärnhimlen.
mvh
Hans Bengtsson
Re: dobson
Hans !
En Mycket bra ide på flera sätt ;
Ingen stor slant.
En rimlig investering för en nybörjare.
( samt det går att sälja sen om man ev tröttnar )
Funkar tom åt Timo som exempel på högsta obs nivå.
Kinesisk optik som bevisligen funkar för deep-sky på hög nivå.
Funkar än bättre med kvalitets okular som jag redan har.
Kan lära mig kollimera med min CatEye.
Per omg leverans.
Direkt att användas.
Man slipper krångliga konstruktions lösningar.
Ger givetvis mer än någon kikare kan ge.
Oöm och vs pris så lite slit å släng.
Perfekt att lära sig objekt on field.
Life-Time use eller under nåt år.
Jag såg detta på UAA när en ny medlem kom med ett mindre newton spegelteleskop 6 alt 8" på ett stativ ( ej Dobson )
Man såg mer än i min kikare och ev 2-3 tusen kr i inköp nytt.
Vi tog in Dumbbel M27 och man såg den direkt och jag tänkte ; perfekt att lära dig på.
Jag går inte vidare på varför jag personligen inte köper nåt liknande.
Jag har flera skäl.
Men rekommendationen om dito är perfekt dock.
Vill bara säga att jag är medveten.
En Mycket bra ide på flera sätt ;
Ingen stor slant.
En rimlig investering för en nybörjare.
( samt det går att sälja sen om man ev tröttnar )
Funkar tom åt Timo som exempel på högsta obs nivå.
Kinesisk optik som bevisligen funkar för deep-sky på hög nivå.
Funkar än bättre med kvalitets okular som jag redan har.
Kan lära mig kollimera med min CatEye.
Per omg leverans.
Direkt att användas.
Man slipper krångliga konstruktions lösningar.
Ger givetvis mer än någon kikare kan ge.
Oöm och vs pris så lite slit å släng.
Perfekt att lära sig objekt on field.
Life-Time use eller under nåt år.
Jag såg detta på UAA när en ny medlem kom med ett mindre newton spegelteleskop 6 alt 8" på ett stativ ( ej Dobson )
Man såg mer än i min kikare och ev 2-3 tusen kr i inköp nytt.
Vi tog in Dumbbel M27 och man såg den direkt och jag tänkte ; perfekt att lära dig på.
Jag går inte vidare på varför jag personligen inte köper nåt liknande.
Jag har flera skäl.
Men rekommendationen om dito är perfekt dock.
Vill bara säga att jag är medveten.
Re: dobson
Det finns ett litet problem med den tuben Hans. Den blir framtung med dessa tunga okular och en paracorr. Jag har på min 8" behövt bygga en motvikt .
Utan ha testat GSO så känns denna konstruktionen lite bättre med tunga 2" okular ,om vi pratar om samma prisbild . Med möjlighet till att flytta tyngdpunkten.
http://www.teleskop-express.de/shop/pro ... ttung.html
TS skickar också hem till dörr. Frakten blir till och med billigare än inom Sverige ibland .( Ej kollat på just denna )
Bengt
Utan ha testat GSO så känns denna konstruktionen lite bättre med tunga 2" okular ,om vi pratar om samma prisbild . Med möjlighet till att flytta tyngdpunkten.
http://www.teleskop-express.de/shop/pro ... ttung.html
TS skickar också hem till dörr. Frakten blir till och med billigare än inom Sverige ibland .( Ej kollat på just denna )
Bengt
-
Hans Bengtsson
- Posts: 5571
- Joined: 2011-03-04 18:19:54
- spamtest: JA
Re: dobson
Bengt:
Håller med. Det teleskopet tycks ha en klart bättre montering, inte minst balanseringsmässigt. Optiken är nog likvärdig med SkyWatcher. Priset 649 EUR känns väldigt förmånligt.
mvh
Hans Bengtsson
Håller med. Det teleskopet tycks ha en klart bättre montering, inte minst balanseringsmässigt. Optiken är nog likvärdig med SkyWatcher. Priset 649 EUR känns väldigt förmånligt.
mvh
Hans Bengtsson
Re: dobson
Det är fantastisk priser.
Hoppas nu Trumpen sätter stopp för sånt här så folk i väst får jobb igen. Väst är allt mer inne på att tvätta skjortor åt varandra och låna till social struktur av världens banker. Kommer sluta illa det här.
Betänk i detta på ett teleskop tjänar ett Svenskt företag och det är 25% moms i detta också !
Nu är vi nere på 2-3 tusen kvar, max.
Generalagenten i Europa tjänar också samt ägarna, och lägg till frakter och ta bort materialet. Otroligt.
Världen måste vakna att Kineserna betalar för att krossa oss.
När kunskapen är borta är det slut med oss.
En av mina forna stora kunder som gör tågkopplingar gick först till Polen, och nu är de i Kina ( jag blev utan de jobben givetvis på stående fot men fick sälja maskiner till Polen med kepsen i handen och stod med leasing vs investeringar till dom, nu ägs de av Kineser..)
Ok, nåväl. Detta är ett av mina skäl, men jag har flera. Jag har inget emot en Kinesisk person men deras system.
Ta bara en inbyggd Televue paracorr med en Feather Touch fokuserare ( SIPS ) kostar det dubbla mot hela detta teleskop, eller 1 Ethos okular.
Nu är ju tyvärr Televue gjort i Taiwan under övervakning på hög nivå av Al Nagler.
-Jag förstår inte problemet med en motvikt Bengt.
Jag har ju Zerodur feber och hör redan kermaik verktygen jobbar på i en CNC fräs på Microbas med min nya spegel ;-)
Flera har rått mig att om spegeln blir lättare måste jag tynga.
Att jag tittar på en lätt spegel i ett lätt/styvt chassie har inget med nån balanseringstanke att göra vs okularen.
Chassit ska vara lätt och styvt så sekundären sitter där den ska. Spegeln ska vara lätt för mottryck och snabbare kyltid vs en 2" tjock 20" som kan ta timmar trotts fläktar. Man gör själva Dobson lagring tung så en grund balansering, detta tynger ner teleskopet så det ligger stabilt. Skulle en viss obalans uppkomma med tyngre ( alt lättare ) okular kan det läggas dit en motvikt, eller en vikt som är justerbar.
Ok allt det här är ju en eoen ifrån ringa AstroSweden eller Teleskop-Express givetvis.
Hoppas nu Trumpen sätter stopp för sånt här så folk i väst får jobb igen. Väst är allt mer inne på att tvätta skjortor åt varandra och låna till social struktur av världens banker. Kommer sluta illa det här.
Betänk i detta på ett teleskop tjänar ett Svenskt företag och det är 25% moms i detta också !
Nu är vi nere på 2-3 tusen kvar, max.
Generalagenten i Europa tjänar också samt ägarna, och lägg till frakter och ta bort materialet. Otroligt.
Världen måste vakna att Kineserna betalar för att krossa oss.
När kunskapen är borta är det slut med oss.
En av mina forna stora kunder som gör tågkopplingar gick först till Polen, och nu är de i Kina ( jag blev utan de jobben givetvis på stående fot men fick sälja maskiner till Polen med kepsen i handen och stod med leasing vs investeringar till dom, nu ägs de av Kineser..)
Ok, nåväl. Detta är ett av mina skäl, men jag har flera. Jag har inget emot en Kinesisk person men deras system.
Ta bara en inbyggd Televue paracorr med en Feather Touch fokuserare ( SIPS ) kostar det dubbla mot hela detta teleskop, eller 1 Ethos okular.
Nu är ju tyvärr Televue gjort i Taiwan under övervakning på hög nivå av Al Nagler.
-Jag förstår inte problemet med en motvikt Bengt.
Jag har ju Zerodur feber och hör redan kermaik verktygen jobbar på i en CNC fräs på Microbas med min nya spegel ;-)
Flera har rått mig att om spegeln blir lättare måste jag tynga.
Att jag tittar på en lätt spegel i ett lätt/styvt chassie har inget med nån balanseringstanke att göra vs okularen.
Chassit ska vara lätt och styvt så sekundären sitter där den ska. Spegeln ska vara lätt för mottryck och snabbare kyltid vs en 2" tjock 20" som kan ta timmar trotts fläktar. Man gör själva Dobson lagring tung så en grund balansering, detta tynger ner teleskopet så det ligger stabilt. Skulle en viss obalans uppkomma med tyngre ( alt lättare ) okular kan det läggas dit en motvikt, eller en vikt som är justerbar.
Ok allt det här är ju en eoen ifrån ringa AstroSweden eller Teleskop-Express givetvis.