Som en Örn utan vingar!

[skafar65]

I går for jag ut i det stora svarta Universum. Som en örn utan vingar navigerade jag runt med hjälp av mina bristande kunskaper i stjärnhoppning. Allt var så tyst, inget surr från Meaden inget pip från utförda förflyttningar. Bara en djup tystnad, något som jag i och för sig fann ganska behaglig!

Hittade trots allt en del objekt. M42 var magnifik i min 3,5 Allan Gee fokalreducerare! Fick med denna även nästan båda dubbel hoparna i samma synfält. M31 blev som vanligt bara en suddig fläck. Kunde inte anan någon direkt struktur. Krabban såg jag (tror jag) men när jag försökte öka förstoringen så hittade jag inte den igen
Mars var bara en prick, Saturnus däremot var magnifik!
Efter ett tag infann sig en sorts Dobson känsla och timmarna rann plötsligt på ganska fort. Får nog säga att det var en av mina bästa observationskvällar på länge! Blev till sist också smärtsamt påmind om hur det var att vrida nacken 180 grader för att se in i sökaren i dom mest obekväma vinklarna.

Sammanfattningsvis säger jag dock en sak, jag längtar efter surret och pipet. Utan det, inga bilder!
Men man kunde tydligen ha lite kul ändå.

Skadeskjuten //Micke

[Robert]

Tystnad och att svepa manuellt över himlen har sin tjusning med.

Men som du säger så vill jag nog ha surr och lite pip med för då hittar man det man vill se snabbare

Hoppas pipet och surret kommer itllbaka till dig snart.