Astronet forum

Ser att Thomas K nu gjort en trefärgsmätning av IV Peg, den är verkligen röd med B-V +4.2!

Kul med en riktigt illröd! Det förklarar varför den är så svårbedömd med blotta ögat.

Det vore helt suveränt om det inom ramarna för projektet och för varje stjärna kunde göras minst 1 trefärgsmätning. Dessa färgindexmätningar berättar en hel del om stjärnorna, och jag tror knappast sådana mätningar tidigare gjorts för någon av dem (förutom tidigare i projektet), i så fall handlar det om enstaka undantag.

Håller med, trots att jag kommit av mig lite. Jag ska försöka få med en BVR-mätning för stjärnor i närheten av max. Eftersom jag använder iTel4 och iTel5 är det nog ingen större mening att försöka mäta B under minima.

Mvh,
Tomas W

Vid minima kan B-magnituderna för många av de 50 bortglömda hamna avgrundsdjupt långt nere i diagrammet, så jag håller med dig: det är framför allt någonstans på kurvans övre hälft som B-V-mätningar är lättast att genomföra.

Kan förresten nämna att det finns en generalkatalog över kolstjärnor:

http://articles.adsabs.harvard.edu/full ... ..10....1A

IV Peg hittar man på sidan 253. Från VizieR kan man hämta hem katalogen även som txt-fil.

mvh
Hans Bengtsson

En av bonusvariablerna till projektet är V2331 Cyg, som upptäcktes av Lennart Dahlmark och fick preliminärbeteckningen LD 391:

http://www.konkoly.hu/cgi-bin/IBVSpdf?5181

GCVS anger typ L, och V = 12.5 - 14.6. De tidigare mätningarna vi har i SVO ligger vid ca V = 13.4. En mätning som Gustav gjorde den gångna natten gav emellertid V = 14.9.

Stjärnan tycks inte vara röd (Dahlmark ger b-r +0.5), vilket man annars vanligen förväntar sig hos typ L, och om värdet V = 14.9 är korrekt så sker variationerna ganska snabbt och utesluter typ L.

Här finns uppenbarligen jobb att göra. Kanske är det en Algol-stjärna? Men det skulle i så fall betyda att Dahlmarks uppgivna maximiljusstyrka V = 12.5 ligger en magnitud för ljusstarkt. Hmmm, intressant fall.

mvh
Hans Bengtsson

Jag kontrollmätte bilden från inatt och får samma resultat. Intressant!

/Gustav

Jag tänkte jag kunde bekräfta den snabba nergången på V2331 Cyg då jag också fick en bild på den inatt, men jag ser på tiden att det nog är samma bild från BRT både jag och Gustav fått. Mysteriet kvarstår...

Jag kollade lite i VizieR, och det står helt klart att detta inte är någon röd pulserande variabel, vilket man skulle kunna tro från katalogdata. Färgindexet B-V är bara ett par tiondelar. Typen känns just nu som ett stort frågetecken. Den tycks normalt ligga rätt stilla kring V = 13.4 men kan snabbt och plötsligt bli mycket svagare. Kanske Algol eller något i stil med nebulosavariabler?

Här behövs många och gärna täta mätningar för att reda ut stjärnans typ.

M v h
Hans Bengtsson

Jag kollade runt lite snabbt i NSVS men det verkar inte finnas någon passande variabel källa inom en bågminut; hittade den här och den här (är de månne identiska objekt med två olika katalognummer?), men de blir man ju inte klokare av.

Vidgar man sökningen lite hittar man den här källan som kanske bättre passar in i det fotometriska mönster vi tycks ha observerat hittills, men då stämmer inte positionen, den ligger cirka två bågminuter bort.

/Gustav

Jag jämförde dina NSVS-länkar med VPHOT-bilden. Ingen av dem är V2331, de två första (som inte går att separera på bilden) är en mag 10 stjärna jämte V2331, den andra är en annan stjärna strax norr om V2331.

En observation av V2331 Cygni gjordes inatt med BRT, stjärnan är tillbaka på ungefär 13.4.

/Gustav

Aha, den är redan tillbaka på normal magnitud efter den oväntade dippen ...

Jag tittade just på de 5 bilderna som finns på DSS Plate Finder, och på samtliga dessa (infrarött, rött, blått, visuellt) är V2331 Cyg signifikant mycket ljusare än stjärnan med B = 14.888 och V = 14.166. Så inget minimum finns där.

Spontant får jag av ljuskurvan intrycket att det är en ganska djup algolförmörkelse som Gustav och Thomas fångat. Men det kan inte bevisas förrän vi hittar ytterligare minima, och att dessa inträffar strikt periodiskt. Amatörastronomi när den är som roligast!

mvh
Hans Bengtsson

Det är verkligen roligt att se den hårdbevakning av V2331 Cyg som Thomas K, Gustav H, Tomas W och Robert W presterar. Precis vad som behövs. Det finns goda chanser att ett nytt minimum snart inträffar, och särskilt om det visar sig handla om algolförmörkelser blir fortsättningen väldigt spännande med bestämning av exakt ljusväxlingsperiod ( = omloppstid i systemet) osv.

M v h
Hans Bengtsson

En sak som jag funderat lite över:
De bilder som tagits inom projektets ramar innehåller förmodligen en och annan periodisk variabel som i dagsläget är helt okänd, särskilt om man kommer under NSVS-nivå, t.ex. RR Lyr-stjärnor av magnitud 14 eller 15. Detta bara som ett tips, jag förstår att det är ett himla jobb att börja mäta en massa fler stjärnor än dem som ni redan mäter!

M v h
Hans Bengtsson

Det finns en funktion i vphot som kan användas för att kolla av sina bildserier för att hitta nya variabler. Jag har inte testat den ännu, men om man sparar på sig bilderna så borde det gå att köra per automatik.

Kameran tickar på ute vid teleskopet. Håller på att fota 30 sekunders exponeringar av v2331 Cyg. Ledig dag i morgon, så jag hoppas kunna processa det hela då!

Mvh,
Tomas W

Det ska bli minst sagt spännande att se resultaten av den körningen! Hoppas där finns en förmörkelse, annars får vi börja räkna på nytt när det gäller periodlängden!

M v h
Hans Bengtsson

Vet inte om ni lagt märke till det men V673 Cyg, en av de bortglömda, verkar ligga väldigt nära en annan stjärna. I den här bilden från BRT syns den som ett streck med två kärnor. Jag kollade på en DSS-bild över området och där ser man tydligare att det är två stjärnor. De ligger för tätt för att separeras på mina bilder, så det rapporterade värdet för V673 Cyg blir den kombinerade magnituden för båda komponenterna. Det borde innebära att vi får ett platt minimum för den.