Astronet forum

Detta är en ljusstark variabel som var årets mest obsade variabel 1977 och 1981. Ser att HGG obsat den i år. Hur? För ögat eller med monokularet eller vad?? Ju mindre instrument dest skojigare vore det. Letar efter någon ljusstark variabel som kan ses året runt. Denna verkar vara en kandidat.

Katarina

Jag tror det är lättast att använda ögonen direkt då den är så ljusstark. Med kikare blir nog stjärnan så stark att den blir svårare att bedömma. Jag tycker att det är lättare att jämföra om inte stjärnan är alltför stark i det instrument man använder.

Gamma Cas är väl värd att hålla ögonen på, men du får vara beredd på att det inte händer så mycket. Den hade ett utbrott på 1930-talet då den nådde magnitud 1.6 och några år senare mörknade till 3.0. Sedan slutet av 60-talet har den varit rätt konstant, men man vet ju aldrig när den får ett nytt utbrott.

Gamma Cas är prototypen för en egen variabelklass, GCAS, som är stjärnor av spektraltyp B med väldig snabb rotation. Man tror att variationen orsakas av material som slungas ut vid ekvatorn av den snabba rotationen som både kan lysa upp och fördunkla stjärnan.

Mer finns att läsa här https://www.aavso.org/vsots_gammacas" onclick="window.open(this.href);return false;

Hej Katarina,
En stjärna som man kan se året om, det kan inte vara många även om man släpper kravet på att vara variabel.

Vore ju kul att sätta upp en kamera som följer den och fotar varje natt. Borde bli ganska många nätter per år eftersom det räcker med någon lucka på några minuter varje natt. Någon som försökt följa några stjärnor så?

För att obsa en variabel, vilket krav har man på höjd över horisonten?

Ser du har fått Järnkorset, minns från simmskolan något liknande, men vad är detta?

Hej Thomas,
Att man vet rotationen antar jag baseras på breddningen av spektrat, men inte bara rotationen utan även diametern påverkar perferihastigheten. Hur skiljer man på dessa?

/Lars

Gam Cas var den första variabeln som jag någonsin observerade som astronomi-intresserad 12-åring 1974

Följde den plus några andra variabler under ca 2-3 år innan intresset hamnade i träda för en längre period.
Men den stjärnan kommer alltid att ha en speciell plats i mitt astronomi-hjärta, inte minst med tanke på att den ständigt är synlig och ligger i ett område (inklusive hela Cassiopeia med omnejd) som alltid är värt att återvända till.

Den övre ljuskurvan visar AAVSO-data från åren 1936-2017 (10-dygns-medeltal), den nedre är inzoomad på åren 1936-39 då stjärnans "shell event" inträffade. Den kastade då ut ett gasskal och ökade markant i ljusstyrka.

Den som kan anses ha upptäckt variabiliteten hos Gamma Cas är Roger Rigollet; från Paris bedömde han ofta stjärnans ljusstyrka trots att den inte var känd som annat än konstant. Den sista obsen före utbrottet gjorde han 27 juli 1935 och resulterade i magnitud 2.20. Den 13 juli 1936 skattade han magnitud 1.95, man kan säga att utbrottet då hade börjat på allvar.

Här är en artikel från 1938:

http://articles.adsabs.harvard.edu//ful ... 3.000.html" onclick="window.open(this.href);return false;


mvh
Hans Bengtsson

AstroFriend wrote: Hej Thomas,
Att man vet rotationen antar jag baseras på breddningen av spektrat, men inte bara rotationen utan även diametern påverkar perferihastigheten. Hur skiljer man på dessa?

/Lars

Utan att vara säker antar jag att man ofta använder modeller över hur stjärnor är uppbyggda och i dem stoppar in alla observerade egenskaper och därefter får fram rotationshastighet och storlek. Vet man t.ex. stjärnans avstånd (genom parallaxmätning) kan man räkna ut stjärnans absoluta magnitud och därmed hur stor ytan behöver vara för att stråla ut denna ljusstyrka i kombination med stjärnans temperatur, som fås genom stjärnans färg.

@Thomas: Ok utan instrument alls då. Tack. Det blir spännande, det har jag aldrig gjort.

@Hans: Tack för all info!!!

@Björn: vad kul, en 1970-tals-retro-stjärna blir det nu mao.

@Astrofriend: JärnKORS har jag aldrig fått, vare sig via variabelsektionen eller från någon simskola (vilken simskola delade ut järnkors??) eller någon annanstans ifrån, däremot en järnstjärna - vilket inte är så dåligt Så här ser alltså utmärkelserna man kan sträva efter när man rapporterar in sina obsar till SVO:
Katarina

Katarina H wrote:Detta är en ljusstark variabel som var årets mest obsade variabel 1977 och 1981. Ser att HGG obsat den i år. Hur? För ögat eller med monokularet eller vad?? Ju mindre instrument dest skojigare vore det. Letar efter någon ljusstark variabel som kan ses året runt. Denna verkar vara en kandidat.

Katarina

Gamma Cas obsar jag med blotta ögat, jämförelsestjärnor enligt AAVSO ten star tutorial. Men några större ändringar ser man ju inte, fast det som det kommenterats i tråden kan hända oplanerade saker ...

Jag håller med om lockelsen i kombinationen ljusa objekt (små och smidigare eller inga instrument alls behövs = man kan obsa på resande fot, till exempel) och cirkumpolärt läge. I den kategorin gillar jag nog mest my Cep och rho Cas, två objekt som jag obsat med 6x30 och 8x21.

/Gustav

Katarina, om du vill ha någorlunda starka stjärnor du kan obsa utan kikare så kan du även lägga till Eta Aql och Bet Lyr.
Inte så framträdande som gam Cas men tillräckligt för att se med blotta ögat om du inte har alltför mycket ljusföroreningar omkring dej.
Jag följer dem regelbundet och använder inte kikare till dessa.

Stort tack Gustav för tipset "10 star tutorial...". MYCKET bra dokument (i det finns ju de två stjärn-tipsen Björn skrev om med också!). Jag skattade gam Cas utan instrument och det var faktiskt en uppevelse!! Det var som att variabelkartan satt på stjärnhimmeln! Samtidigt som jag försökte skatta stjärnan i fråga nästan "kändes" stjärnornas gnistranden runt omkring. Roligare än att stirra i ett instrument.

Katarina

Järnstjärnan skulle det naturligtvis vara, man hinner glömma medans man skrollar ned :-)

Men Guldstjärnan blir tuff av första graden, 50000 obsar. Det måste kräva många år, har någon nått dit?

/Lars

Inte i Sverige, bäst till ligger Chris Allen på drygt 19000 visuella observationer och Tomas Wikander med nästan 33000 fotometriska. Inom AAVSO finns det dock flera som gjort över 50000. Här är en lista från 2010 på de som 100 personer som hade gjort flest visuella observationer vid den tiden.