Aratrum med Chi Cygni

[Hans Bengtsson]

Om man riktar en fältkikare mot området mitt emellan Gamma Cygni (Sadr) och Beta Cygni (Albireo) så får man i synfältet in stjärnan Eta Cygni av magnitud 3.9.

Strax intill Eta Cygni ligger Mira-stjärnan Chi Cygni (förkortas Chi Cyg), som i skrivande stund (28 september 2016) visserligen har passerat maximum men fortfarande är ljusstark. Den kan lätt ses i en liten fältkikare.

Vid Chi Cygni hittar vi asterismen (stjärnfiguren) Aratrum, på svenska Plogen. Aratrum kan sägas vara komplett när Chi Cygni är stark, som nu.

Man bedömer ljusstyrkan för Chi Cygni genom att jämföra med närliggande konstanta stjärnor. Magnituderna för dessa finns på kartorna nedan, med decimalpunkten utelämnad. Observationer rapporteras till SVO, ifall ni behöver hjälp är det bara att meddela i exempelvis denna tråd.

Mvh
Hans Bengtsson

[Björn]

Tack för kart-lektionen, Hans!

Jag var tvungen att göra ett försök att hitta den och det gick
Var inte alltför svårt med min 10x50 kikare, men betydligt värre med min 20x80. Dels för att den står så högt i skyn att jag höll på att få nackspärr vid stativet och dels för att det envisades med att dra in moln-slöjor över just det området hela tiden.
Bedömde den som nästan så ljus som 5.0 stjärnan på kartan, så jag satte 5.3 (18:50 UT).
Jag är lite stolt över min första chi Cyg-obs (hoppas inte att det var alltför mycket fel-skattat).

[Hans Bengtsson]

Så bra att kartorna kom till användning!

Din obs sitter helt perfekt i SVO:s ljuskurva, se nedan.

mvh
Hans Bengtsson

Chi Cyg SVO.png (18.01 KiB) Viewed 5629 times

[Katarina H]

Hans! Grymt bra karta! Det var med den lätt att hitta den. Jättebra asterism. Det var mycket moln ute nu men sjukt bra transparency. Noterade också att Björn skattade Z Uma exakt samtidigt som jag Och jag fick in M110 i 15x70. Den var jättetydlig men jag trodde nästan inte mina ögon, men jag såg den flera gånger. Men fick alltså fatt på Chi Cyg nu för första gången - YES! Har nu 50 variabel-obsar. Letade febrilt efter översikten om när man får järnstjärna osv men hittade den inte.........

Katarina

[Björn]

Haha, vilken tajming, Katarina
Lyckades även hitta R Uma efter en stunds letande...
Bedrövligt blåsigt och kallt dock just nu, men 4 obsar ikväll är OK - molnen far ju över en med jämna mellanrum.
Ska adda mer variabler till listan nu när jag börjar bli lite varm i kläderna.
Hans, du får gärna tipsa om vilka som skulle kunna vara intressanta (och någorlunda lätta). De behöver dock stå relativt högt på himlen då jag är ganska begränsad av träd och annat krafs runt om i trädgården.

[Hans Bengtsson]

Jätteroligt att vi nu får in obsar av Chi Cyg nästan varje kväll!

Göteborg bjuder verkligen på växlande väder. Gjorde ett kortkort pass, en kvart ungefär, skyndade mig på så gott jag kunde och struntade i kartor och papper och penna tills passet var över. Detta därför att molnen vällde in, det kom också en liten regnskur, men då hade jag tagit in teleskopet. Helst bör man anteckna efter varje obs, men i nödfall kan man memorera, det funkar om det är variabler man är väl förtrogen med och ifall man aktivt präntar in obsen i minnet, och ifall det inte blir för många obsar förstås. Men som sagt är det ingen metod som kan rekommenderas, det räcker med att man tappar koncentrationen ett ögonblick så kan minnet svika när man sedan ska anteckna ...

I nordväst syns en kraftig ljusstråle som reflekteras mot molnundersidan, den far fram och tillbaka hela tiden. Laserdisco någonstans nordväst om Gbg?

Lämplig ljus variabel nu kan vara S CrB som är av magnitud 8. Trevlig att obsa om ni kan se ungefär västerut.

Mvh
Hans Bengtsson

[Björn]

Jag är lite osäker på om S Crb står så pass högt att jag ser den från min trädgård men jag ska göra ett försök nästa gång vädret tillåter.
Ska även försöka skatta AF Cyg framöver (om jag hittar den).

[Hans Bengtsson]

Javisst, AF Cyg är en mycket lämplig variabel för fältkikare. Ligger bara ett stenkast (?) från Delta Cyg och det finns en lätt stjärnväg som leder dit. AF ingår i en liten fyrhörning med karakteristisk form. Den har inte så himla stor amplitud men varierar ändå så mycket att ljuskurvan kan följas visuellt utan större problem.

I samma region av himlen ligger CH Cyg, en annan fin fältkikarvariabel.

Egentligen finns det knappast några variabler som är svåra att hitta om man har lämpligt instrument, annat än kanske de allra första gångerna. När man väl lärt känna en variabel så har man också hittat en snabb och effektiv väg att ta sig dit. För egen del gör jag (nästan) alltid på exakt samma sätt för att gå till en viss variabel. Repetitionen betyder att man efter ett tag inte behöver fundera eller leta, det blir inte svårare än att hitta till någon viss plats i en stad som man är väl hemmastadd i. Därför är det inte konstigt att stjärnhoppande erfarna variabelobservatörer avverkar sina variabler i snabbt tempo, vissa (som John Bortle) gör ungefär en obs per minut!

När man ska obsa en ny variabel tycker jag det är viktigt att man aktivt försöker lägga på minnet hur man tar sig dit. Det underlättar väldigt mycket nästa gång, då behöver man kanske bara ta en snabbtitt på kartan för att friska upp minnet, och tredje gången kanske det funkar utan karta. Ja, för att se jfr-magnituderna behöver man förstås kartan om man inte har gjort åtskilliga obsar eller har extra gott minne. Personligen checkar jag vanligen av jfr-magnituderna innan jag antecknar obsen, även för sådana variabler som jag känner väl till. Det är en god försiktighetsåtgärd.

Mvh
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

Mellan molnen kunde även jag göra en obs av Chi Cyg igår kväll (1 okt), den landade på 5.6.

Det var förresten i början av juli 1686 som Gottfried Kirch till sin förvåning upptäckte att Chi Cyg, som namngivits av Bayer och fanns med på dennes karta, saknades på himlen. Men den 19 oktober samma år fanns stjärnan åter på plats, av magnitud 5. Man brukar därför anse att 19 oktober 1686 är den första kända max-tiden, även om det egentliga maximet förstås kan ha inträffat någon vecka tidigare eller senare.

Om vi räknar maximet 1686 som maximum nummer noll så är det maximum vi just nu har haft maximum nr 296. Medelintervallet mellan maxima under dessa 330 år har varit drygt 407 dygn (407.07 dygn om vi ska vara noga och om vi betraktar 19 oktober 1686 som en exakt max-tid).

Thomas Karlsson här på Astronet är en ledande specialist på mirors periodlängder och har utfört omfattande analyser av perioden hos Chi Cyg och en massa andra miror.

M v h
Hans Bengtsson

[Björn]

Jag lyckades också få några obsar mellan molnen. Först var det helt mulet så jag trodde inte det var någon idé att ens gå ut på kvällen, men vid 9-tiden var det plötsligt ganska klart. Det höll i sig någon halvtimme innan molnen drog in igen. Skattade Chi Cyg till 5.7.
Jag har dock lite med problem med G Her. De obsar jag gjort på 4.6 och 4.8 verkar vara en del ljusare en de som gjorts i AAVSO (där de tycks ligga runt 5.1-5.2 just nu). Undrar varför mina obsar skiljer så pass jämfört med dem?

[ThomasK]

Expert vet jag inte, men visst har jag fastnat för mirorna och jobbat en hel del med analysera deras perioder. Just chi Cyg är en av de få miror där det kan finnas en liten långsiktig ökning av perioden, som är möjlig att se just pga. att vi har data så långt tillbaks i tiden för den. Sedan 1686 har medelperioden ökat från ca. 405 till 409 dagar. Som alltid för miror är det inte en jämn ökning. Enskilda maximum kan skilja ett par veckor i längd. Diagrammet nedan visar medelperioden där varje punkt i diagrammet är ett glidande medelvärde från 5 maxima före och 5 maxima efter respektive punkt. Här ser man förutom den lånsiktiga trenden hur perioden har varierat från ca 403 till 414 med intervall av 30-50 år, ett s.k meandrande beteende. I diagrammet ser det ut som meandrandet började efter 1840, men det är antagligen en delvis falsk bild då det är glesare med observerade maxima före 1840 och det glidande medelvärdet därför beräknas över en längre tidsperiod, och därför jämnar ut sig mer, än efter 1840.

[ThomasK]

Jag har dock lite med problem med G Her. De obsar jag gjort på 4.6 och 4.8 verkar vara en del ljusare en de som gjorts i AAVSO (där de tycks ligga runt 5.1-5.2 just nu). Undrar varför mina obsar skiljer så pass jämfört med dem?

Jag brukar också bedömma g Her mycket ljusare än majoriteten på AAVSO. Det är ju en rätt röd stjärna och därför svårare, speciellt när den är så pass ljus. Vilket instrument man använder och olika observatörers olika ljuskänslighet i ögonen spelar nog större roll för denna stjärna. Om du använder samma instrument varje gång du tittar på den (jag använder 10x50 kikare) så kan det ändå bli en användbar kurva om man förskjuter de olika observatörernas resultat.

[Hans Bengtsson]

Björn:

Du kan trösta dig med att V-mätningarna av g Her (källa: AAVSO) ligger i mycket god samklang med dina skattningar. Avrundat till tiondelar:

Sep 1: 4.8
Sep 3: 4.9
Sep 4: 4.8
Sep 12: 4.7
Sep 15: 4.7
Sep 19: 4.6
Sep 21: 4.7
Sep 25: 4.7

Så det verkar som om dina ögon uppfattar g Her på samma sätt som bilder i standardvåglängden V.

Mvh
Hans Bengtsson

[Björn]

Det var intressant att veta, Hans. Jag har inte ens tänkt på det.

När man tittar på AAVSO-obsarna så tycks de spreta ganska mycket, så det är nog som du säger Thomas att observatörernas kikare och ögon spelar in mer just för att den är så röd.

[Katarina H]

Lite konstigt kanske men kl 1915 (UT) skattade jag Chi Cyg till 5,7. Igår tyckte jag den var 5,8. Den borde väl vara svagare än igår? Men det är väl bara att rapportera in va? Blir, ofta osäker på vad som är rimligt fel, men Gustav sa en gång att felet absolut kan vara uppemot en halv magnitud utan att det är "konstigt"...eller minns jag fel nu så får han väl rätta mig

HELT fantastisk stjärnhimmel ute i Floda just nu. Man ser M31 för blotta ögat samt dubbelhopen i Perseus. Alla stjärnor i lilla karlavagnen syns. Vintergatan ses i förgrening. SÅ vackert. Är lycklig över min 15x70-kikare. Sett lite svårare objekt idag med kikaren: M10, M12, M14, M76, M106 (wow!), M97 (awerted sight), M108, M109, M63, M94. Igår såg jag M11, M26, M16, M17, M18, M10. Hade länge span på M107 både idag och igår men inget napp. Många av dessa objekt har jag bara sett med teleskop innan.

Katarina