Astronet forum

Hej alla!

I veckan fick vi in ett nytt teleskop till Slottsskogsobservatoriet.
Med tanke på sin storlek (se bifogad bild) får det inte plats ute i någon av våra paviljonger. Således måste vi upprätta ett "hus" åt det på innegården. Enklast, med tanke på innegårdens area, vore att först gjuta en plattform (så att teleskopet kommer upp en bit och når över våra murar) och sedan förse det hela med en uppfällbar "låda" som kan slutas och öppnas runt teleskopet. Jag tänker på någonting i stil med Uppsala Amatörastronomers lådbygge från några år tillbaka men söker även andra potentiella lösningar så tips mottages tacksamt.

Om någon från UAA läser detta, undrar jag hur mycket det kostade att bygga "teleskoplådan", eftersom det är av viss relevans att det hela blir kostnadseffektivt.

Lite uppgifter om teleskopet:

Newton.
Hemmabygge av Tommy Karlsson, vilken ägnade 7 år till att färdigställa det. Han har gjort allt utom att slipa spegeln, vilket utfördes av Joel von Knorring.
Tublängd: ca 180 cm (har inte hunnit mäta exakt ännu)
Brännvidd: 1700 mm
Fokallängd: f4
Apertur: 420 mm
Vikt inklusive montering: 670 kg (japp, vi kommer att behöva en kran eller helikopter för att få ut den på innergården eftersom paviljongkorridorerna är för smala för att man skall kunna putta ut teleskopet medelst pallastare. Monteringen är nämligen försedd med en datorplatta, vilken tyvärr inte går att fälla in).


/Katja

Det låter verkligen intressant! Ser ut som ett teleskop som säkerligen skulle lämpa sig för många olika observationsprojekt.

Jag blir lite nyfiken på i vilket avseende det är en hybrid. Till det yttre ser tuben ut som en klassisk Newton-tub, men är strålgången annorlunda än hos en Newton och i så fall hur? Berätta gärna mer om detta spännande tillskott på Slottsskogen.

Edit:
Ni har inte funderat på alternativet att skippa den tunga monteringen och istället bygga en rockerbox (dobsonlåda) med hjul? I så fall skulle teleskopet kunna förvaras i förrådet vid innergården och rullas ut på innergården före observation. Dobson är en mycket praktisk och effektiv montering för stora teleskop.

Vore givande att få synpunkter från Johan K som nog är den i Göteborgsområdet som har mest omfattande erfarenhet av denna typ av stora Newton-teleskop.

M v h
Hans Bengtsson

Oj! Hybriden kom högst sannolikt ifrån mitt utarbetade huvud. Det är givetvis en Newton.

Med tanke på brännvidden kommer det här teleskopet att tillåta oss att kunna se sådant vi på grund av ljusföroreningar har gått miste om. Bara göteborgsvädret skärper till sig.

Vi fick in teleskopet i tisdags kväll, men med tanke på att jag har haft fullt upp med lektioner och visningar har jag inte haft tid att inspektera det vidare utan kan endast konstatera att det för närvarande är utrustat med ett ockular med endast 20x förstoring och behöver kompletteras med ett vinkelprisma. Just nu är det inte i användbart skick, men det kommer att åtgärdas innan vi så småningom flyttar ut det.

Oj, vilket fint teleskop ni kommit över. Jag förstår att ni vill ha ett bra observatorium kring pjäsen.

Jag ser framför mig att du kommer få många svar där många vill vara med och lägga fram förträffligheten med just sina egna byggen

Varför byggde UAA ett "lådobservatorium" istället för en kupol eller ett "avdragbart tak"-observatorium som alla andra gör?

Låt mig säga några ord om bakgrunden. Den äldsta teleskopbyggnaden som innehåller en hembyggd 45 cm Newton på Sandvretens observatorium är en kupolbyggnad i plåt med 4 meters diameter. Den roterande delen väger ca 900 kg. Kupolen fungerar fortfarande lika bra som för 30 år sedan och har inte rostat nämnvärt tack vare regelbundet underhåll. Med några års mellanrum får man skrapa, slipa, och måla. Detta gäller ju förstås även insidan där det kan bildas rikligt med kondens på insidan av plåten. EN total ommålning kostar många tusenlappar i målarfärg. Alla glipor och hål i byggnaden gör att vi varje höst får storstäda för att bli av med all gäster som flyttat in, fåglar, getingar och alla möjliga andra insekter. För att inte tala om damm och pollen. För att hålla optiken i teleskop och CCD-kamera i skick används totalt 7 st skyddslock plus ett stort skynke över hela klabbet.

På observatoriet finns också några träbyggnader som förutom att de sväller, krymper och torkar ställer samma krav på underhåll. Skrapning, målning och utbyte av ruttnande detaljer med jämna mellanrum. Varför ska man behöva använda en betydande del av semestern till att underhålla eller städa sitt observatorium när det inte behövs?

När det gäller lådobservatoriet ställdes en del designkriterier upp:
* Observatoriet skulle så småningom bli remotekontrollerat så en enkel öppningsmekanism var ett krav.
* Observatoriet skulle vara isolerat för att kunna hålla en kontrollerad miljö inne.
* Observatoriet skulle vara tätt så att insekter, damm och pollen inte kan komma in. Följden av detta är att lock på optiken ej behövs vilket är
viktigt vid remotekontroll.
* Observatoriet skulle vara lätt och snabbt att bygga.
* Observatoriet skulle vara underhållsfritt.

Nå, hur blev det då?

Materialvalet föll på samma material som lastbilsskåp är byggda av d.v.s. 45 mm frigolit laminerat med glasfiber in och utvändigt. Med hjälp av 9
skivor utsågade med viss noggrannhet, några tuber sättlim, några askar fläknit och hörnlister i aluminium kunde lådan limmas och nitas ihop. Efter
montering av ytterligare lite beslag och gummilister kunde man inte se se något ljus sippra in om man klev in och stängde locket. För att erhålla
kontrollerad ventilation används hygrostat, värmeelement och fläkt. Ventilationshålen är försedda med galler och hepafilter. Mycket värme behövs ej i observatoriet eftersom det viktiga inte är att hålla varmt utan torrt.

Byggnaden sattes ihop på helgerna under några månader. Ekonomin i det hela kom sig av att materialet inte behövde köpas nytt. Begagnade skivor lyckades vi erhålla från firmor som sysslar med att laga krockade lastbilsskåp. Hela lådan kostade mindre än 10 000:-. Det enda underhåll som behövs är lite bilvax nån gån varannat år. Men det behövs ju bara om man är pedant förstås.

Finns det någon nackdel med ett lådobservatorium jämfört med kupol?

När det är öppet är teleskopet mer utsatt för vind och lokala ljusföroreningar. Med vår konstruktion måste locket balanseras med motvikter för att inte behöva ha onödigt kraftig öppningsmotor. Detta blir sommarens projekt.

Är vi nöjda med resultatet?
Ja, otroligt nöjda.

Hälsningar,
Lasse H.

Lars!

Förvisso drömde jag en natt att vi byggde en kupol på observatoriets tak, men detta är knappast realistiskt. Vi har två paviljonger med avdragbara tak och skulle vi installera denna jätte i någon av dem, skulle det innebära att vi vore tvungna att montera ned de andra teleskopen i berörd paviljong.

Fördelen med låda är att utrymmet kan användas maximalt, om man har ett begränsat sådant. Vårt observatorium är byggt på en bergsknalle för 84 år sedan och sedan 1986 har det blivit utbyggt från att ha varit ett skjul på en kulle, till ett "platsekonomiskt" bygge. Att bygga en kupol skulle endast vara till gagn om vi byggde den på taket.

Tack så hemskt mycket för din input och informationen angående ert bygge!

Vi hade styrelsemöte igår och beslutade att det får bli en låda (diverse kupolförslag dök upp men röstades kvickt ned då en kupol endast skulle skymma sikten för teleskopen på våra paviljonger). På måndag är det dags för det första byggplaneringsmötet och förhoppningsvis kommer vi att kunna inleda själva byggandet senare i vår, när det inte är så mycket folk som ränner runt här. Det kommer att bli ett spännande och intressant projekt och inte minst den första gången sedan 1986 som vårt observatorium på något märkbart sätt kommer att förändras.

Hans Bengtsson wrote:
Ni har inte funderat på alternativet att skippa den tunga monteringen och istället bygga en rockerbox (dobsonlåda) med hjul? I så fall skulle teleskopet kunna förvaras i förrådet vid innergården och rullas ut på innergården före observation. Dobson är en mycket praktisk och effektiv montering för stora teleskop.

Ojdå, det dröjde ett litet tag innan jag såg din redigering av inlägget.

Än så länge har vi inte ens berört möjligheterna, fördelarna och nackdelarna med att byta ut monteringen, men eftersom vi alla verkar vara överens om att se till att teleskopet kommer upp med ca. 50-70 cm ovanför markytan kan det vara bra att ha den stationär med sin ursprungliga monterung. Hursomhelst går det inte att komma ifrån att det vore mer utrymmeseffektivt med en pjäs som man enkelt kan flytta (vilket i sin tur besparar oss en hel del arbete). Vi får se vart vidare planering för oss...


/K.