Igår fann jag Venus och Merkurius lågt över den NW horisonten med min 7x50-kikare klockan 22:55. Jag fick klättra upp på den höga stegen för att få en fri sikt genom visirluckan. Castor syntes också men Pollux var bakom tunna moln.
Hans-Göran hade monterat den nya sökaren och vi skulle nu aligna den med huvudtuben. Vi lossade på tubens låsningar i RA och deklination och pekade ODK manuellt mot Vega högt uppe i SE så gott vi kunde. Man fick rotera synfältet i blindo tills ett ljust objekt dök upp i synfältet. Först använde vi 2-tums Hyperion zoom-okularet med lägsta förstoringen. Eftersom ODK:n har f-talet 6.8 är brännvidden hela 2764 mm. Förstoringen blev därmed 115x. Jag fick fram något suddigt men kunde inte få fram fokus. Vi bytte till mitt gamla 2-tums Celestron Kellner-okular med 60mm brännvidd (46x förstoring). Nu fick vi fram en skarp Vega! Vet ej exakt vad klockan var då ty batterierna till mitt armbandsur dog helt plötsligt dött efter 8 år (två batteribyten sedan inköpet i Andorra på nyårsafton 1989). Det måste ha varit vid 24-tiden, lagom till nationaldagen. Vi alignade sökaren med ODK så att sökningen skulle hädanefter gå enklare.
Vi pekade tuben mot himmelspolen och med H-G:s datorprogram kollade vi i vilket läge Polaris skulle ligga jämfört med den sanna himmelspolen. Med tanke på bildens spegelvändning skulle Polstjärnan ligga mot "klockan 7" så vi centrerade synfältet så att Polstjärnan låg i samma riktning. Tyvärr fick vi inte avståndet till polen att stämma, ca en millimeter i monteringen fattades, så H-G fick placera en tunn bit metall mellan höjdskruven och monteringen. Nu borde ODK-tuben vara hyfsat bra inriktad mot norra himmelspolen.
Därefter skulle vi utföra en 2-stjärne alignment. Vi valde Arcturus. Döm om vår förvåning när den därefter visar en kort lista med arabiska stjärnnamn. Detta var tydligen ODK:s val av stjärna nummer 2. Vi valde Dubhe i Karlavagnen. ODK:n roterade snabbt mot Arcturus. Den pekade ca 15º för mycket åt höger. Jag centrerade Arcturus med piltangenterna. Tuben kunde rotera allt mellan supersnabbt (20º per sekund) till snigellångsamt (4 bågminuter per sekund). När man använde hög hastigheten roterade tuben lätt förbi objektet. Här lärde jag mig en sak. När man valde en lämplig hastighet ska man inte trycka på Enter för då tycker ODK att tuben är färdigcentrerad mot objektet! Jag fick börja om med hela alignment när jag råkade trycka på Enter för tidigt. För Dubhe blev det samma fel, tuben pekade långt åt höger. Det tog en stund innan vi förstod vad problemet var. Daylight Saving Time (sommartid) var ej aktiverad! Därefter blev sökningen mycket noggrannare.
Vi parkerade ODK mot himmelspolen, slog av strömmen, slog på strömmen och lät tuben gå tillbaka till Arcturus. Stjärnan låg mitt i prick i synfältet!
Saturnus ville vi se. Klockan 1:15 letade vi upp ringplaneten och den var nätt och jämnt synlig, mestadels skymd bakom visirplåten. Nu idag kontrollerade jag Saturnus höjd över horisonten och det var 10º. Slutsats, vi kan inte titta på objekt på lägre höjd än ca 10º från Urania-kupolen. Rakt i söder motsvarar det deklinationen -20º. Dock måste man titta högre än så för att få helt fri sikt genom visirluckan.
Jag kikade på dubbel-dubbel stjärnan Epsilon Lyrae och kunde enkelt se fyra komponenter med 111x förstoring. Bilden var skarp och det var behagligt att finfokusera med Feather Touch. Nattens sista objekt skulle bli Ringnebulosan, M57, men när klockan var 2:30-3:00 var det för ljus himmel.
Vi upptäckte några mindre trevliga överraskningar. Man kunde inte få in fokus med Hyperion-okularet eller med 2-tums Williams-diagonalen eller 2-tums Barlow-linsen överhuvudtaget! Antingen låg okularet för nära fokus eller för långt ifrån fokus, beroende på om man använde 2-tums diagonalen eller inte. Man kan lösa det med förlängningsrör. Vi kunde dock använde 1.25-tums diagonal och dito okular. Åtminstone 1.25-tums Plössl-okularen med 32mm och 25mm brännvidd gav perfekt fokus. Vi kunde inte få in något okular i Orion Optics egna 1.25-tums adapter! H-G mätte dess inre diameter och röret var ca 0.5mm för smalt!
Man kan använda Hyperion-okularet i 1.25-tums läge (det gör jag hemma) så det finns chans att få den också att passa. Likaså fick inte H-G in fokus med kameran om man använde 2-tums diagonalen och en adapter till den. Med 1.25-tums diagonalen gick det bättre, http://www.varf.se/Forum_phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=987 .När ODK roterar får man vara uppmärksam att den inte kommer åt telferns sladdar som hänger från taket eller stöter på stegen eller dylikt. Tuben roterar som sagt upp till 20º per sekund.
Huvudsaken är att optiken verkar vara av världsklass.
För att få en bättre pekning krävs en 3-stjärne alignment senare när himlen blivit mörkare. Det finns mycket att lära sig om monteringen och alla dess finesser. Det kommer att bli en spännande höst!/Timo K
